Wikimedia Commons och museers publika arbete
I årets första digitala samtal i Riksantikvarieämbetets webbinarieserie om digitalt kulturarv berättade Anna Stow och Robert Wallsson från Medicinhistoriska museet i Göteborg om hur de använder Wikimedia Commons för att nå ut publikt. Hur fungerar det och vilka fördelar finns det med att som museum använda sig av denna plattform?
Medicinhistoriska museet i Göteborg är en liten organisation med fem anställda. Efter en renovering av byggnaden återöppnade museet med en ny basutställning 2023. Samlandet inleddes på 1930-talet, till en början med ett museum på Sahlgrenska sjukhusets vind, där grundaren Ingeborg Kastman var anställd som sjuksköterska och förrådsföreståndarinna.
Wikimedia Commons som komplement till databas
– Jag började arbeta här under renoveringen 2019. Då fanns redan ett par tusen bilder digitiserade, som vi ville dela med oss av. Eftersom vi inte hade någon kommersiell databas kändes Wikimedia Commons som ett naturligt val, säger konservatorn Anna Stow och berättar att de internt arbetar i en Access-databas som har skapats av museets receptionist.
– Den största delen av samlingen är ännu inte registrerad. Med katalogkort som utgångspunkt arbetar jag med att länka objekt i samlingen och information om dem till andra föremål, berättelser och arkivmaterial.
Vid årsskiftet har Medicinhistoriska museet gått över från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen som huvudman.
– Nu hoppas vi börja arbeta med databasen Primus. Då kommer vi att kunna dela mer av våra samlingar publikt, säger hon.
Ofta fritt fram att publicera museets fotosamlingar
Sedan några år tillbaka lägger Medicinhistoriska museet upp bilder på Wikimedia Commons från museets samlingar, för att tillgängliggöra och sprida dem. Projektet är en del av museets digitaliseringsarbete där foton och föremål ur samlingarna digitiseras, struktureras, licensieras och publiceras.
Bilderna är i första hand Public Domain – fotografier där rättigheterna har löpt ut – eller bilder där museet kan välja en så öppen licensiering av upphovsrätten som möjligt med hjälp av Creative Commons-licenser.
– Största delen av vår fotosamling är fotografiska bilder, det vill säga bilder utan verkshöjd. Dessutom är många av dem från 1930- och 40-talen och skyddas inte längre av upphovsrätten. Det innebär att det är fritt fram att använda dem, säger Anna Stow och tillägger:
– Wikimedia Commons har som krav att man ska märka sina bilder med information om hur de kan användas, med en hänvisning till källan och fotografen. Vi använder även vår interna numrering, så om någon har en fråga om en viss bild kan vi enkelt leta fram den i samlingen.
Tillgängliga bilder med beständiga länkar
Wikimedia Commons är en del av den ideella, flerspråkiga, fria Wikimedia Foundation-familjen, där bland annat uppslagsverket Wikipedia och kunskapsbanken Wikidata ingår.
En av fördelarna som Anna Stow lyfter fram med plattformen är att det är ett smidigt och effektivt sätt att dela material.
– Sökbarheten är också ett plus, då vi kan använda oss av kategorier och metadata, konstaterar hon.
En annan fördel med Wikimedia Commons som de vill belysa är bevarandeaspekten.
– Vi kan skapa kopior av sådant som är i dåligt skick i samlingen, till exempel våra glasnegativ och diabilder som inte kommer att hålla i evighet. Om vi lägger upp bilderna på Wikimedia Commons kan vi långtidsbevara de digitala filerna utan att behöva tänka så mycket på interna resurser. Det blir en viktig backup för oss, framhåller hon och Robert Wallsson, pedagog på Medicinhistoriska museet, fortsätter:
– När vi lägger ut skolmaterial ska det vara fritt att använda och vi ska vara tydliga med vilka källor vi använder oss av. En vinst med att använda Wikimedia Commons är att vi får beständiga länkar. Vi behöver inte gå in i vårt material och länka om, och man kommer direkt till källan. Ytterligare en fördel med att vårt material finns på Wikipedia är att det är en känd plattform och allmänheten vet att man får använda det.
Börja med ett litet urval
Ett tips från Anna Stow och Robert Wallsson är att börja med att digitisera ett mindre urval ur samlingen snarare än mass-digitisering, för att få bättre kontroll. De betonar också vikten av att urvalet gärna får vara kopplat till aktuellt arbete på museet, till exempel en utställning, för att göra det relevant och befästa intern kunskap om materialet.
– Wikimedia Commons kommer aldrig att ersätta en kommersiell databas, även om det är ett viktigt verktyg för oss att använda för att nå ut. Vi har upptäckt många förtjänster med plattformen och kommer att fortsätta att arbeta med den som komplement när vi har fått Primus på plats, avslutar Robert Wallsson.
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien ”Digitala samtal”.