”Museer som vill lösa samhällets problem får svårt att upprätthålla sin neutralitet”
Vad får det egentligen för konsekvenser när museerna tar på sig att inte bara förvalta och visa upp kulturarvet, utan även vara relevanta för samhället? Det pratade Nanna Kann-Rasmussen om under Museernas omvärldsdagar i Gävle i början av oktober 2025.
När kulturinstitutioner arbetar i enlighet med styrningsmodellen New Public Management ligger fokus på det som är mätbart, till exempel besökssiffror. Kraven på museerna kommer uppifrån.
När det idag ställs krav på att museer även ska vara samhällsrelevanta påverkar det ledningen och arbetsvillkoren, men även de ideal och föreställningar om vad ett museum ska vara.
I sin forskning fördjupar sig Nanna Kann-Rasmussen i ett pågående paradigmskifte, från New Public Management till New Public Governance, från en önskan om effektivitet till samhällets problem – till exempel integration av flyktingar eller folkhälsan – och lösningen på dessa.
Ny autonomi
När hon besökte Museernas omvärldsdagar talade hon om detta paradigmskifte och hur det påverkar museerna. Som exempel nämnde hon hur Nationalmuseet i Danmark 2019 startade ett mediehus, då museidirektören sade ”vårt syfte är att förbinda danskarna med omvärlden”, vilket är något annat och större än att förvalta kulturarvet.
Hon talade om en ny autonomi där museet själv definierar både mål och medel.
– Och det här tror jag inte hade varit möjligt i den gamla logiken där det handlade om publiktal eller att skapa utställningar med hög kvalitet, sade hon.
I denna nya autonomi blir det svårare att hävda sitt oberoende.
– När museet går in som en aktiv, engagerad partner i sådana här projekt blir det svårt att upprätthålla sin neutralitet, konstaterade hon.
