Historien om prinsessans paljetter

När Sörmlands museum öppnar sin garderob finns en hel modehistoria att upptäcka och i centrum står den ryska storfurstinnan och svenska prinsessan Maria Pavlovna.

– Titta här, den måste ha tagit väldigt lång tid att tillverka, för att inte tala om hur dyr den måste ha varit. Se på alla detaljer, både paljetter och pärlor men också utsmyckningarna i metall. Allt för att det skulle glittra så mycket som möjligt, säger Linnéa Sverkersson, magasinsföreståndare på Sörmlands museum.

Linnéa har besökt Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium för att få mer information om paljetterna som är fastsydda på klänningarna och dräktdelarna. Totalt är det paljetter från sju plagg som testas i Kulturarvslaboratoriet för att museet ska få det underlag som behövs för att kunna bevara dräkterna på bästa sätt.

Bilden på klänningen som Linnéa visar skulle ha passat vilken drottning som helst, men den bars av hovdamen Cecilia af Klercker på en middag vid Buckingham Palace, dagen före bröllopet mellan Sveriges kronprins Gustav Adolf (senare kung Gustaf VI Adolf) och Margaret av Connaught. Cecilia var drottning Victorias hovdam och kände även Maria Pavlovna, drottningens svärdotter, som har en speciell plats i den här historien.

Det är just kläderna, broderihantverket och hovlivet kring Maria Pavlovna som kommer att lyftas fram i Sörmlands museums nya utställning som planeras till hösten 2026. I samband med utställningen kommer det även att släppas en bok.

Från storfurstinna till modelejon

Maria Pavlovna av Ryssland föddes den 18 april 1890 i Sankt Petersburg, mitt i den ryska tsarfamiljen. Hon var dotter till storfursten Paul Aleksandrovitj och prinsessan Alexandra av Grekland och Danmark. Trots att Maria föddes in i en rik och stor släkt med starka traditioner kom hennes liv att kantas av personliga tragedier, olycklig kärlek, krig och uppbrott.

Genom en politisk allians gifte sig Maria med prins Wilhelm 1908 och bosatte sig i Sverige. Hon blev då svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Som en del av kungahuset rörde hon sig i kretsen av kvinnor ur den svenska högadeln. Flera av dessa hade gods och gårdar i Södermanland, det är anledningen till att Sörmlands museum har en så intressant, vacker och välfylld garderob.

Det är inte bara plagg från Maria som undersöks. Paljetter från dräkter som tillhört Elisabeth Uggla, Hanna Palme, Edith Lagerbjelke, Fanny Petré, Elsa Egnell samt tidigare nämnda Cecilia af Klercker har även de analyserats i Kulturarvslaboratoriet.

Maria födde sonen Lennart 1909, men trivdes inte riktigt i Sverige och inte heller med sin make. Skilsmässan blev officiell 1914 och väckte stor uppmärksamhet. Hon återvände till Ryssland och upplevde några oroliga år med krig och revolutioner, kringflackandes i Europa, innan hon slutligen bosatte sig i Paris 1919. Där prövade Maria olika vägar för att försörja sig, först som sömmerska och sedan inom modebranschen. Inspirerad av Coco Chanel grundade hon ateljén Kitmir, specialiserad på broderier. Vid världsutställningen 1925 tilldelades Maria en guldmedalj för sina konstfulla broderier.

1928 sålde Maria företaget och flyttade till USA där hon var verksam som fotograf och modeskribent innan hon återigen packade väskan för Buenos Aires 1942. Sina sista år i livet spenderade hon i närheten av sonen Lennart och hon ligger begravd i slottskapellet på ön Mainau.

Koppar, gelatin och schellack

Klänningarna som finns hos Sörmlands museum har besökarna kunnat se under magasinsvisningarna.

– Flera besökare har frågat vad paljetterna är gjorda av, men vi har inte kunnat svara. Det har inte forskats jättemycket om paljetter i allmänhet. Detta är ju från en tid som är före plasten intågande i våra liv, säger Linnéa Sverkersson.

Vid undersökningen fastställdes att alla metallpaljetter var gjorda av koppar. Några av kopparpaljetterna hade färgglada beläggningar gjorda av antingen gelatin eller schellack. Det visade sig också att de icke-metalliska paljetter troligen var gjorda av gelatin. En av de mer komplexa paljetterna hade en kärna gjord av gelatin med ett tunt ytlager av cellulosanitrat och glittrande dekorationer gjorda av tenn.

Paljetter från början av 1900-talet har ofta flera lager och kan vara gjorda av varierande material, som metall eller gelatin. På grund av detta behövs olika typer av utrustning för att analysera paljetterna. Prover med tvärsnitt undersöktes även för att se de eventuella lagren.

– Vi började med att först använda ett mikroskop som har både synligt ljus och UV-ljus. UV-ljuset kan hjälpa oss att se om det finns några organiska delar av paljetten, som gelatin, som ofta lyser starkt. Vi använde sedan olika instrument för att identifiera sammansättningen, som röntgenfluorescens för att identifiera typerna av metaller och infrarödspektroskopi för att identifiera typen av organiskt material, berättar Elyse Canosa från Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

Resultatet kommer att underlätta för Sörmlands museum att avgöra hur plagg med paljetter bäst tas om hand.

– Om paljetter är känsliga mot hög luftfuktighet bör man se över lösningar med förvaring i magasin. Paljetter som är extra känsliga för fukt, som de av gelatin, ska inte alls utsättas för vatten då de kan deformeras. I dessa fall får våtrengöring undvikas helt, säger Linnéa Sverkersson.