
Kulturvärden i nya regelverket för bygglov
Den 1 december 2025 träder ett nytt regelverk för bygglov i kraft. Riksantikvarieämbetet ser att lagändringarna kan stärka kulturmiljöns roll men att de också innebär nya krav och utmaningar för kommunerna.
Den 22 oktober fattade Riksdagen beslut om ett nytt regelverk för bygglov. Förändringarna i plan- och bygglagen påverkar hur kulturvärden ska hanteras i kommunernas planering och vid prövning av lov.
Nya krav på att peka ut särskilt värdefulla miljöer
En stor förändring ur ett kulturmiljöperspektiv är att kommunerna får ett nytt krav på att i översiktsplanen redovisa byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla. Kommunens syn på vilken hänsyn som krävs för att ta till vara dessa värden ska också framgå av planen.
Riksantikvarieämbetet välkomnar förändringen och ser att den kan bidra till att kulturmiljön får en tydligare plats i den kommunala planeringen. Samtidigt bedömer myndigheten att arbetet med att ta fram och förvalta de kunskapsunderlag som krävs kommer att bli en utmaning för många kommuner.
– Det är positivt att lagstiftningen lyfter fram kulturmiljöns betydelse. Samtidigt vet vi att många kommuner saknar uppdaterade kunskapsunderlag och antikvarisk kompetens, vilket kan försvåra arbetet med att peka ut värdefulla miljöer på ett enhetligt och rättssäkert sätt, säger Marja-Leena Pilvesmaa, avdelningschef på Riksantikvarieämbetet.
Utökad lovplikt i vissa områden
Förändringarna innebär att antalet åtgärder som kan utföras utan krav på bygglov utökas. Men i vissa områden gäller istället utökad lovplikt. Man kan alltså säga att lovplikten både minskar och ökar med det nya regelverket. I områden eller för byggnader som är särskilt värdefulla krävs bygglov för till exempel nybyggnad, tillbyggnad och fasadändring.
Även reglerna för rivningslov förändras. Rivningslov kommer att krävas utanför detaljplan om byggnaden eller anläggningen är särskilt värdefull eller ligger inom ett värdefullt område. Inom detaljplan krävs rivningslov även för anläggningar med rivningsförbud eller särskilda värden.
Risk att varsamhetskravet försvagas
Riksantikvarieämbetet ser en risk att hanteringen av kulturvärden kan försvagas i områden eller bebyggelse som inte pekas ut i översiktsplanen. De bestämmelser i plan- och bygglagen som gäller för all bebyggelse – till exempel om varsamhet och god helhetsverkan – gäller dock fortsatt.
– Kulturvärden förändras över tid, och alla värdefulla miljöer kommer inte att vara kända eller utpekade. Därför är det viktigt att understryka att varsamhetskravet alltid gäller, även utanför de särskilt värdefulla områdena, säger Marja-Leena Pilvesmaa.
Riksantikvarieämbetet stödjer kommunerna
För att underlätta kommunernas arbete med de nya reglerna genomför Riksantikvarieämbetet flera insatser. Myndigheten utvecklar bland annat ett metodstöd för kulturhistorisk inventering av bebyggelse, som publiceras efter årsskiftet.
Riksantikvarieämbetet arbetar även med
- beställarstöd för kulturmiljöunderlag i samhällsplaneringen
- uppföljning av kulturvärden i kommunala översiktsplaner
- uppföljning av hanteringen av rivningslov
- dialog och kunskapsutbyte med kommuner genom seminarier och samverkan.
Myndigheten samverkar med Boverket i framtagandet av vägledning till det nya regelverket, samt med länsstyrelserna för att stärka kommunernas förutsättningar att leva upp till lagens krav. Riksantikvarieämbetet deltar även i myndighetssamverkan inom exempelvis Rådet för levande städer, där vi arbetar för att öka kommunernas förutsättningar att genomföra politiken inom Gestaltad livsmiljö och den nya stadsutvecklingspolitiken, Strategi för levande städer.
Tillfällig förstärkning av kulturmiljöanslaget
Regeringen har beslutat om en tillfällig förstärkning av kulturmiljöanslaget med fem miljoner kronor årligen under perioden 2025–2030. Syftet är att stödja kommunernas arbete med att ta fram nödvändiga kunskapsunderlag för utpekande av värdefulla byggnader, platser och områden. Bidragen beslutas och fördelas av länsstyrelserna.
Bakgrund
Det nya regelverket bygger på den så kallade Bygglovsutredningen från 2021, som syftade till att förenkla och effektivisera bestämmelserna för bygglov och förhandsbesked. Regeringens proposition Ett nytt regelverk för bygglov (2024/25:169) antogs av riksdagen den 22 oktober 2025.
När du vill veta mer
- Beslut ”Ett nytt regelverk för bygglov”, 22 oktober 2025 (riksdagen.se)
- Regeringens proposition 2024/25:169 (regeringen.se)
- Riksantikvarieämbetets yttrande över Bygglovsutredningens förslag (pdf)
- Boverket har sammanställt en lista med föreslagna PBL-ändringar som ger en god överblick över alla förändringar i regelverket (boverket.se)
- Gestaltad livsmiljö
- Rådet för levande städer (hållbarstad.se)
Fakta: Vad är lovplikt?
Lovplikt innebär att vissa byggåtgärder kräver tillstånd från kommunen innan de får genomföras. Tillstånden kallas bygglov, marklov, rivningslov eller förhandsbesked. Syftet med lovplikten är att säkerställa att åtgärder utförs i enlighet med plan- och bygglagens bestämmelser, till exempel när det gäller kulturvärden, stadsbild, säkerhet och tillgänglighet.
Lovplikten kan variera beroende på om åtgärden sker inom detaljplan, områdesbestämmelser eller utanför planlagt område. Med det nya regelverket blir lovplikten områdesdifferentierad, vilket innebär att kraven kan skilja sig åt mellan olika platser.