25 år med en europeisk landskapskonvention
Den europeiska landskapskonventionen firar 25 år i år. Den 27–28 oktober samlades ministrar och experter från hela Europa i Florens för att uppmärksamma jubileet och diskutera hur konventionen kan fortsätta att bidra till hållbar utveckling, livskvalitet och gemensamt ansvar för våra landskap.
Sverige representeras vid mötet av Marja-Leena Pilvesmaa, chef för kulturmiljöavdelningen vid Riksantikvarieämbetet, samt Mattias Schönbeck, utredare på Riksantikvarieämbetet och kontaktperson för konventionen.
– Trots att landskapskonventionen fyller 25 år är dess intentioner lika aktuella idag. Den handlar om att värna demokratiska processer, människors delaktighet och landskapens betydelse för hälsa, livskvalitet och kulturarv. Konventionen vill inte bevara landskapet som ett museiföremål, utan främjar en helhetssyn där både människans och miljöns behov tas i beaktande – något som ligger helt i linje med Sveriges kultur- och stadsutvecklingsmål, säger Marja-Leena Pilvesmaa, chef för kulturmiljöavdelningen vid Riksantikvarieämbetet.
Mötets syfte – en gemensam framtidsvision
Ministermötet i Florens markerar 25 år sedan konventionen antogs på samma plats. Syftet är att uppmärksamma konventionens framgångar, reflektera över dess påverkan och identifiera framtida prioriteringar.
Vid mötet antogs en deklaration som bekräftar konventionens betydelse för människors livskvalitet och hälsa samt för att möta samtidens miljö- och samhällsutmaningar. Ministrarna och deras företrädare uttryckte en gemensam vilja att stärka arbetet med att förverkliga konventionens mål genom ökad samverkan, integrering av landskapsperspektivet i fler politikområden och bredare delaktighet. En strategisk riktning för framtiden pekades ut med fokus på landskapet som en gemensam resurs som bidrar till välbefinnande, social sammanhållning och hållbar utveckling i Europa.
Evenemanget organiserades av Europarådet tillsammans med Italiens kulturministerium och öppnades av landets kulturminister Alessandro Giuli. Vid evenemanget tilldelades det europeiska diplomet för skyddade områden till Sierra Nevada nationalpark i Spanien.
Det här är landskapskonventionen
Den europeiska landskapskonventionen antogs av Europarådet i Florens år 2000 och trädde i kraft 2004. Sverige ratificerade konventionen 2010 och den började gälla här den 1 maj 2011. Konventionen är det första internationella ramverket som omfattar alla typer av landskap – från städer och tätorter till landsbygd, fjäll, skogar och kustzoner. Den tydliggör att landskapet inte enbart är en fråga om natur eller kulturmiljö, utan ett gemensamt rum där människor lever, verkar och formar sin identitet.
Syftet är att främja skydd, förvaltning och planering av landskap, och att stärka medborgarnas delaktighet i beslut som påverkar deras livsmiljö. Konventionen uppmuntrar samarbete mellan myndigheter, forskare, kommuner och civilsamhälle och betonar att landskapet är en resurs som tillhör alla.
Därför är konventionen viktig
Landskapet är en del av människors vardag och identitet, och påverkas av många olika samhällssektorer – från bostadsbyggande till jordbruk, infrastruktur och energiproduktion. Därför behövs ett helhetsperspektiv där kulturmiljö, naturvärden och samhällsutveckling vägs samman.
Landskapskonventionen lyfter fram att ett väl förvaltat landskap bidrar till människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Den uppmanar länderna att integrera landskapsperspektivet i nationell lagstiftning, utbildning, forskning och planering.
Riksantikvarieämbetets roll
När Sverige ratificerade konventionen fick Riksantikvarieämbetet regeringens uppdrag att initiera ett utvecklingsarbete kring hur den skulle tillämpas. Arbetet sker i samverkan med bland andra länsstyrelserna, Boverket, Naturvårdsverket, Sametinget, Lantmäteriet, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket.
Riksantikvarieämbetet arbetar för att förankra landskapsperspektivet i kulturmiljöarbetet, och att bidra till ökad förståelse för landskapet som en gemensam resurs där kultur- och naturvärden samspelar. Myndigheten samordnar även Sveriges deltagande i internationella sammanhang, inklusive minister- och statspartskonferenser.