Byggnadsvårdsårets historia i ny bok
I år är det 50 år sedan Europarådet utlyste byggnadsvårdsåret 1975 som ett svar på de stora rivningsvågor som svepte genom Europas städer. Under 2025 har många uppmärksammat jubileet runt om i landet. När jubileumsåret nu går mot sitt slut kommer Samfundet S:t Erik med sitt bidrag till jubileet; boken ”Byggnadsvården berättar – ett samhälles omsorg om det redan byggda”.
Som Knut Weibull, ordförande i samfundet S:t Erik och tidigare överantikvarie på Riksantikvarieämbetet, beskriver det i bokens förord, var byggnadsvårdsåret en reaktion på omfattande och okänsliga rivningar, en planering präglad av för mycket ingenjörsmässig rationalitet och för lite hänsyn till städernas identitet och till de människor som bodde där.
Byggnadsvårdsårets frågor fortfarande aktuella
De frågor som byggnadsvårdsåret väckte till liv är minst lika relevanta i dag. Många värdefulla miljöer och byggnader är fortfarande hotade – av rivningar, av ovarsamma renoveringar och förvanskningar. Samtidigt har det blivit än mer angeläget att bevara befintlig bebyggelse och att arbeta med att varsamt omvandla för nya behov i ställer för att riva, också ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv.
Om allt detta handlar boken Byggnadsvården berättar. Den går igenom allt från decennierna innan byggnadsvårdsårets utlysning 1975, till dagens samhällsplanering och exempel på hur byggnadsvård och kulturmiljövård kan bidra till ett hållbart samhälle, ur så väl ett kulturhistoriskt och socialt som ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Riksantikvarieämbetets arkiv en skatt
I en av bokens artiklar gör Riksantikvarieämbetets medarbetare Cathrine Mellander Backman och Eva Dahlström Rittsél en djupdykning i myndighetens ämbetsarkiv. Riksantikvarieämbetet hade rollen att leda och samordna arbetet med byggnadsvårdsåret i samverkan med många andra aktörer.
– Vi hade inte förstått vidden av Riksantikvarieämbetets roll som spindeln i nätet för byggnadsvårdsåret, säger Cathrine Mellander Backman. Vi trodde att vi kanske skulle hitta två kapslar á 150 dokument, men vi hittade 20 kapslar, alltså närmare 3 000 dokument som kopplar till planeringen och genomförandet av byggnadsvårdsåret.
Bland dokumenten finns visionsdokument, mötesanteckningar, tidningsklipp, korrespondens, trycksaker – dokument som både speglar det internationella samarbetet under Europarådets ledning, det inomnordiska samarbetet och det inhemska.
Folkbildning och demokrati i centrum
Tillsammans tecknar dokumenten från arkiven en bild av ett mycket omfattande och intensivt opinionsbildande arbete som drevs med många samarbetsparter utifrån ett folkbildningsideal med demokrati och delaktighet som honnörsord. Det var staten genom Riksantikvarieämbetet som höll i trådarna, men arbetet utfördes i stor utsträckning i regioner och kommuner samt av ideella föreningar.
Seminarier, kurser och utställningar varvades med en stor mängd informationsmaterial som broschyrer, affischer och filmer. Syftet var att åstadkomma verkliga och långsiktiga förändringar i samhället för att i högre utsträckning tillvarata det byggda kulturarvet.
– Det blir också tydligt att vi i Sverige medvetet valde en mer demokratisk linje, jämfört med övriga Europa, där man fokuserade på mer prestigefull bebyggelse som slott och monument . I Sverige fokuserade vi på mer vardagliga miljöer som bostadsområden och industrimiljöer, säger Eva Dahlström Rittsél.
Spåren av byggnadsvårdsåret lever kvar i dagens samhällsplanering
Spåren av arbetet under byggnadsvårdsåret syns än i dag, till exempel i hur skyddet av kulturhistorisk bebyggelse succesivt stärkts och i hur kulturmiljöfrågorna tydligare integrerats i samhällsplaneringen genom flera olika lagar.
– Den här boken visar på vikten av att ta ställning för bevarande i en tid när vi vet att vi måste ställa om för planetens överlevnad. Byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum är en stark påminnelse om kulturmiljöernas värden och att kulturmiljösektorn är en viktig aktör även i dagens samhällsbyggnadsutveckling, säger Cathrine Melander Backman.
När du vill veta mer
Samfundet S:t Erik är en ideell förening som verkar för att sprida kännedom om Stockholms historia, så bokens innehåll har ett Stockholmsfokus. Men den bild som ges är också representativ för hur det såg ut på många andra håll i landet och i resten av Europa under åren som föregick byggnadsvårdsåret 1975. Du hittar både boken och mer information på förbundets webbplats.
Riksantikvarieämbetet har också uppmärksammat året på många olika sätt. Vi har bland annat tagit fram en broschyr och genomfört en mängd olika aktiviteter. Broschyren kan du ladda ner till din dator eller mobil eller läsa digitalt.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)
- Broschyren Byggnadsvårdsåret 50 år 1975–2025 (diva-portal.se)
- Läs mer om broschyren och våra andra aktiviteter under byggnadsvårdsårets 50-årsjubileum
Firandet av byggnadsvårdsåret har samordnats av Svenska byggnadsvårdsföreningen i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Läs mer om bakgrunden och allt som hänt under 2025 på byggnadsvårdsårets webbplats.