Moderna metoder ger ny kunskap om unika vendeltida båtgravar

Tre kilometer norr om Gamla Uppsala ligger Valsgärde, det mest omfattande båtgravfält som någonsin hittats. Under mer än 700 år, från cirka 400–1100 e.Kr, begravdes här framstående personer i båtgravar och andra gravformer, ofta med rika gåvor som vapen, hästutrustning och vardagsföremål.

Valsgärde – gravfynd som fortsätter att fascinera

De första systematiska utgrävningarna gjordes 1928–1936. Utgrävningarna fortsatte under ytterligare en period efter andra världskriget. Totalt dokumenterades 15 båtgravar och ett stort antal andra gravar, med en för sin tid ovanligt noggrann dokumentation.

Just detta bidrar till att göra materialet unikt än i dag. Tack vare detaljerade ritningar, fotografier och bevarade fynd kan forskare nu återvända till gravarna med nya frågor och ny teknik. Det är en viktig bakgrund till projektet Båtgravar på djupet, som leds av John Ljungkvist, forskare vid institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård vid Uppsala universitet, i samarbete med Museum Gustavianum i Uppsala, som förvaltar samlingarna, och Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby.

– Gravarna i Valsgärde och fynden därifrån är både omfattande och komplexa. Många av gravarna blev inte ordentligt genomgångna och mycket från Valsgärde har aldrig publicerats. Just nu pågår ett större och mångårigt projekt för att utforska och analysera Valsgärdematerialet och kartlägga långväga kontakter. Båtgravar på djupet är en del av det arbetet, säger John Ljungkvist.

Mobil teknik öppnar dörrar till kulturarvet

Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium, som bidrar med mobil utrustning och specialistkompetens, fungerar som en nationell stödfunktion för kulturarvssektorn och erbjuder avancerade analyser och expertis utan kostnad för statliga kulturarvsaktörer.

– Det här är ett effektivt sätt att arbeta. Det är svårt, dyrt och riskfyllt att flytta samlingar för analys till oss i Visby. Med vår mobila utrustning kan vi utföra komplexa analyser på plats, där samlingarna finns, säger Kaj Thuresson, heritage scientist vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.

Samarbetet mellan Uppsala universitet och Riksantikvarieämbetet syftar både till att generera ny vetenskaplig kunskap och till att pröva former för framtida gemensamma projekt. För Riksantikvarieämbetet handlar det om att bidra till bevarande och tillgängliggörande av samlingar, medan universitetet får tillgång till specialistkompetens och teknik som annars är svår att använda på material som är känsligt och dyrt att transportera.

– Det här är första gången vi samarbetar i ett litet men skarpt projekt som visar oss potentialen med den här tekniken. Vi lär oss om tekniken, om hur vi kan arbeta tillsammans och hur resultaten kan komma samlingarna till nytta. I ett nästa steg kan vi välja ut de mest lämpliga objekten för fördjupade studier på plats i Visby, säger John Ljungkvist.

Digital röntgen och XRF avslöjar det dolda

Inom projektet har forskarna använt digital röntgen och röntgenfluorescensanalys, XRF, för att bland annat undersöka kraftigt korroderade föremål. Metoderna gör det möjligt att studera konstruktion, sammanfogningar och materialinnehåll utan att skada föremålen. Nya digitala röntgenbilder ska också jämföras med äldre, analoga bilder från 1900-talets mitt.

– Arkeometri är i praktiken arkeologi med naturvetenskapliga metoder, säger Kaj Thuresson. Med röntgen och XRF kan vi identifiera metaller, strukturer, pigment och tillverkningssätt som annars är dolda. Det ger bland annat insikt i hantverksmetoder och tillverkningsprocesser.

Från rostklump till berättelse om hantverk

Ett exempel är ett svärd från 700-talet i grav 13, en av de mest komplexa gravarna i Valsgärde.

– När ett föremål är väldigt korroderat är det nästan omöjligt att förstå hur det är gjort. Med den här tekniken förvandlas rostklumpen till något vi kan tolka, jämföra med andra fynd och sätta in i ett historiskt sammanhang, säger John Ljungkvist.

Båtgravar på djupet genomförs som ett koncentrerat pilotprojekt. Resultaten sammanställs i en rapport och all data görs så småningom tillgänglig i öppna databaser för vidare forskning. På sikt kan analyserna bidra till nya tolkningar av Valsgärdes gravar, ökad kunskap om den tidens hantverk och samhälle – och till bättre bevarande av ett enastående kulturarv.

Vägar in i forskningen om Valsgärde och Vikingafenomenet

Båtgravar på djupet är en del av ett större tioårigt forskningsprogram, Vikingafenomenet, där Valsgärdematerialet utforskas. Det ingår i Uppsala Research Centre for the World in the Viking Age – WiVA, ett excellenscenter finansierat av Vetenskapsrådet. Från januari kommer resultaten även användas i det sexåriga forskningsprogrammet Vikings in Asia (VIA), finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

• Valsgärde (uu.se)
• Vikingafenomenet (uu.se)
• Uppsala Research Centre for the World in the Viking Age – WiVA (uu.se)
• Om Valsgärdesamlingarna på Gustavianum (uu.se)
• The Vikings in Asia: Diversity and Distance in the Norse Diaspora (uu.se)