Webbsändning: Krigets lagar och folkrättsliga symboler
Vilka regler gäller egentligen för att skydda människor och kulturarv i händelse av krig? I samverkan med Rådet för skydd av kulturarv arrangerade Riksantikvarieämbetet ett webbinarium i november 2025 där experter diskuterade hur dessa lagar fungerar i praktiken, och varför de är avgörande för att bevara mänsklighetens historia.
I seminariet medverkade Johan Wadsten, folkrättsjurist och rådgivare vid Svenska Röda Korset, Agnes Norberg, nationell representant för 1954 års Haagkonvention vid Riksantikvarieämbetet samt Reena Devgun, åklagare och teamledare vid Åklagarmyndighetens grupp för krigsbrott.
Ansvar kan utkrävas i efterhand
– Reglerna är skapade av människor för människor, för att göra det värsta vi känner till – krig – lite mindre förödande, förklarar Johan Wadsten, folkrättsjurist och rådgivare vid Svenska Röda Korset.
Att reglerna inte alltid följs är uppenbart, men de har ändå en viktig funktion. När brott mot krigets lagar avslöjas blir det möjligt att utkräva ansvar, både nationellt och internationellt.
Kulturarvet har ett särskilt skydd
Agnes Norberg är nationell representant för 1954 års Haagkonvention vid Riksantikvarieämbetet. I seminariet går hon in på varför just kulturarvet har ett särskilt skydd i krig:
– Kulturarv handlar inte bara om byggnader och föremål, utan om våra kollektiva minnen och vår identitet. Att förstöra kulturarv är ett sätt att försöka skriva om historien och underminera ett folks existens, säger hon.
Rådet för skydd av kulturarv har som ambition att webbinariet ska följas av fler under 2026.