Nyhetsarkiv
Ett äldre grånat timmerhus med tegeltak står i höstljus, omgivet av gräs, löv och gamla träredskap i förgrunden.
Bastbergets fäbodar i Gagnefs kommun. Foto: (CC BY)

Riksantikvarieämbetet fördelar 290 miljoner till kulturmiljövård

Bidraget är det största ekonomiska styrmedlet för kulturmiljövård i landet och är av stor betydelse för kulturmiljövården lokalt, regionalt och nationellt.

Pengarna kommer från ett statligt anslag (6:2, ap.1). Riksantikvarieämbetet fördelar den största delen till länsstyrelserna som sedan fördelar ut bidrag till sökande.

Bidragsmedlen ska till exempel gå till olika kulturmiljövårdande insatser i länen. Länsstyrelserna kan också använda delar av medlen själva, till exempel för att göra fornlämningar mer tillgängliga eller för att ta fram olika typer av kunskapsunderlag i samhällsplaneringssyfte.

Förstärkt satsning 2025–2030

Under åren 2025–2030 förstärks anslaget med fem miljoner kronor per år. Bakgrunden till den särskilda satsningen är det nya regelverk för bygglov som trädde i kraft 1 december 2025 och syftet med satsningen att den ska stärka arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen och att den ska riktas till sådana kunskapsunderlag som behövs för att kommunerna i översiktsplanen ska kunna ange särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen.

Riksantikvarieämbetet reserverar drygt 29 miljoner för kommande åtgärder. Det beror bland annat på att det har kommit in höga äskanden om medel rörande vissa arkeologiska åtgärder som är svåra att förutsäga, konserveringsåtgärder samt för ersättning och hittelön av hembudspliktiga fornfynd.

Se exempel på vad medlen gick till under 2025 i olika län och fördelningen till alla län som bifogad fil.

Fördelar till länsstyrelserna

Riksantikvarieämbetet har till uppgift att varje år fördela anslaget för kulturmiljövård till länsstyrelserna. Det är riksdagen som beslutar storleken på anslaget. I regeringens regleringsbrev anges hur medlen ska användas.

Kulturmiljövårdsanslaget används främst till vård av och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar. Hur bidraget ska användas styrs av Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer och kan lämnas till vård, information och tillgängliggörande, kunskapsunderlag samt till vissa arkeologiska insatser. Ersättningar enligt Kulturmiljölag (1988:950) fördelas också från anslaget.

De pengar som inte fördelas till länsstyrelserna reserveras för åtgärder som är utpekade i Riksantikvarieämbetets regleringsbrev. Bland dem finns kostnader för konservering av vissa arkeologiska material, ersättning för hembudspliktiga fornfynd och ersättning till världsarvet Laponia.

Så fördelas KMV-anslaget per län

Fördelning av KMV-bidrag för 2026, utskriftsversion (pdf)

KMV-bidrag 2026 per län Summa (kr)
Blekinge län 9 163 826
Dalarnas län 14 267 834
Gotlands län 10 271 989
Gävleborgs län 10 992 781
Hallands län 12 597 332
Jämtlands län 10 967 253
Jönköpings län 10 505 031
Kalmar län 12 905 556
Kronobergs län 9 030 578
Norrbottens län 11 092 139
Skåne län 17 240 642
Stockholms län 19 487 865
Södermanlands län 11 048 241
Uppsala län 12 204 127
Värmlands län 11 329 674
Västerbottens län 10 963 324
Västernorrlands län 10 312 001
Västmanlands län 8 998 263
Västra Götalands län 25 172 012
Örebro län 10 154 698
Östergötlands län 12 584 987
Totalt 261 290 150

Anslaget för kulturmiljövård har tidigare hetat ”7:2” men byter under 2026 till ”6:2”.
Läs mer om bidraget som sedan kan sökas hos länsstyrelsen.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: