Två bilder, en som visar människor som står vid ett långt bord med en massa utspridda papper och en som visar flera olika stolar som står på hyllor i ett magasin.
Arbete med prioriteringar i föremålssamlingar. Foto: (CC BY)

Prioriteringar

Att göra prioriteringar är en viktig del av beredskapsplaneringen oavsett om det gäller kris eller krig. Utan planering av vad som ska skyddas, evakueras, undanföras eller tas om hand först, riskerar man att det blir slumpen som avgör vad som faktiskt bevaras. Därför är det bättre att ha en enkel lista än ingen alls.

Prioriteringslistor kan användas både före, under och efter en händelse. Exempelvis kan de ligga till grund för:

  • Förebyggande undanförsel: om det finns ett allvarligt hot mot samlingarna
  • Akut evakuering: vid till exempel vid brand eller översvämning, där prioriteringar behöver vara tydliga för att kunna få hjälp med rätt insatser av exempelvis räddningstjänst och andra aktörer.
  • Restvärdesräddning: för att avgöra vad som ska tas omhand först efter en händelse.

Att arbeta med prioriteringar

Att prioritera kan vara en utmaning. Samtidigt upplever många att prioriteringsarbetet är både givande och utvecklande och ger museet en fördjupad kunskap om sina samlingar. Denna kunskap blir värdefull inte bara vid kriser, utan även i det dagliga museiarbetet.

Prioriteringsarbete görs ofta bäst i dialog mellan flera olika kompetenser inom museet, där olika perspektiv kompletterar varandra. Det är viktigt att vara medveten om att arbetet kräver både tid och resurser. Erfarenheter visar att stöd från ledningen och tydliga tidsramar är viktigt för att processen ska fungera väl. Ett sätt att göra uppgiften mer hanterbar är att avgränsa arbetet och börja med en specifik del av samlingen, till exempel en utställning eller ett magasin.

Genom att dokumentera arbetet och tydligt beskriva motiveringarna bakom de gjorda prioriteringarna blir det möjligt att i efterhand följa tankeprocessen och förstå varför vissa föremål valdes ut framför andra.
Kom ihåg att en prioriteringslista inte är något man gör en gång och sedan arkiverar i en pärm. Den bör ses som ett levande dokument som uppdateras i takt med att samlingen förändras och nyförvärv eller ny kunskap tillkommer.

När prioriteringarna väl är gjorda behöver det finnas på förberedda evakuerings- eller undanförsellistor men de behöver även kunna kommuniceras med rätt personer vid rätt tid under en katastrof. Detta görs med fördel genom ett prioriteringskort.

Se exempel på prioriteringskort

Kom ihåg att listor och prioriteringskort behöver förvaras så att inte obehöriga får del av dessa.

Kunskapsunderlag som stöd

Ett bra sätt att komma igång med arbetet är att ta hjälp av andras erfarenheter. Titta på vilka metoder och kriterier andra museer använt och fundera över vilka som är relevanta för ert museum.

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en rapport om prioriteringar i föremålssamlingar. Rapporten Prioriteringar i föremålssamlingar: beredskap inför krig och katastrof  av Susanna Carlsten lyfter fram litteratur, metoder och erfarenheter som kan ge stöd i museers arbete med värdering, urval och prioritering av föremål som ska skyddas, evakueras eller undanföras i händelse av krig eller katastrof.

Rapporten innehåller beskrivningar av hur två olika museiinstitutioner har arbetat med prioritering samt en kommenterad litteraturgenomgång om värderings- och prioriteringsarbete i museer. Därutöver sammanställs praktiska tips och råd inför arbetet.

Här kan du läsa och ladda ned rapporten (DiVA-portal.org)

Mer information och inspiration

Hur arbetar museiledningen för att prioritera beredskapsarbetet? Hör Sophie Nyman, avdelningschef från Statens maritima och transporthistoriska museer berätta. Från webbinariet Sätt igång! som anordnades av Riksantikvarieämbetet under beredskapsveckan 2024.

Hur arbetar museiledningen för att prioritera beredskapsarbetet? (youtube.com)

Hur genomför museets anställda arbete för en god beredskap? Annika Edgren och Lina Ålenius berättar om hur de arbetat på Malmö museer. Från webbinariet Sätt igång! som anordnades av Riksantikvarieämbetet under beredskapsveckan 2024.

Hur genomför museets anställda arbete för en god beredskap? (youtube.com)

Everything of Value is Defenseless – Value Assessment as a First Step in Risk Management. Tessa Luger, Cultural Heritage Agency of the Netherlands. Konferensen Riskhantering och kulturvård arrangerades av Riksantikvarieämbetet den 1-2 december 2014.

Everything of value is defenseless – Tessa Luger (youtube.com)

Läs mer om Spectrum-processen i Samlingsöversyn och särskilt om Significance-metoden: Significance 2.0. Ett stöd för att bedöma samlingars signifikans.