Ny databas samlar alla gotländska bildstenar

– Nu finns äntligen informationen om alla bildstenarna samlade på en och samma plats. Den enda samlingspublikationen som fanns tidigare var Sune Lindqvists Gotlands Bildsteine från 1941-1942. Den är föråldrad och innehöll bara ungefär hälften av stenarna. Så det var på tiden, säger Riksantikvarieämbetets runolog Laila Kitzler Åhfeldt som funnits med i projektet sedan det startade

Arbetet med att samla ihop befintligt material om alla bildstenar startades 2019 och har varit ett samarbetsprojekt mellan Gotlands museum och Stockholms universitet, där också Riksantikvarieämbetet och Arkeologisk museum vid Stavangers universitet medverkat. Förutom Laila Kitzler Åhfeldts medverkan har Riksantikvarieämbetets runolog Magnus Källström suttit i projektets referensgrupp.

Unik samtida inblick

Bildstenarna ristades mellan 400-talet och 1100-talet och till skillnad från runstenar så innehåller de främst bilder i stället för runinskrifter. Många av dem är också från en tid innan Norden kristnades.

– Bilderna visar skepp, ryttare, vagnar, processioner och mycket annat. De används som källor för såväl klädedräkt och skeppens tekniska detaljer som till seder och religion. Här finns Sleipner, valkyrior och offerscener. Bildstenarna är en förstahandskälla till många av de scener som senare på medeltiden tecknades ner i de isländska sagorna och i den fornnordiska poesin, berättar Laila Kitzler Åhfeldt.

Forskarna tror att de äldsta bildstenarna är inspirerade av den klassiska medelhavskonsten och togs till norr av återvändande skandinaviska legosoldater. Mot slutet blev tematiken på bildstenarna mer lik den hos runstenarna, med kristna inslag. Några bildstenar försågs också med ristade runor.

Samlat allt material som finns

Det är ett närmast sleipnerskt hästjobb som lagts ner för att dokumentera och samla informationen om bildstenarna i den nybyggda databasen. Samtliga stenar publiceras med nytagna foton och en 3D-modell direkt tillgänglig via skärmen. Det finns nu med en längre beskrivning på engelska och en kortare på svenska. Fyndplatsen finns utmärkt på en karta och uppgifter finns om nuvarande förvaring av stenen.

– Vi har samlat alla nyckeldata på ett enda ställe helt enkelt. För att det skulle vara möjligt har vi också fått gå igenom och uppdatera gammalt material och producera nytt. Mike Fergusson har tillsammans med Gotlands museum gjort 3D-fotogrammetri av samtliga stenar så att de lättare ska kunna undersökas, säger Laila Kitzler Åhfeldt.

Forskningen underlättas

Den nya databasen är tillgänglig för både forskare och allmänhet. Den är ett tydligt exempel på heritage science, där olika forskningsgrenar samverkar i arbetet kring historiskt kulturarvsmaterial. En fördel med de högupplösta 3D-modellerna är att det går att förstora och belysa stenarna ur olika vinklar utan att behöva utsätta dem för någon påfrestning.

– Fler detaljer träder fram och man kan laborera med filter och olika belysningar, säger Laila Kitzler Åhfeldt.

Intresset för bildstensdatabasen är stort, inte minst internationellt. Därför har Gotlands museum också valt att gå ut med en inbjudan till dagens invigning på engelska. Högtidligheterna går att följa direkt, eller se i efterhand via Museets streamingkanal.

Om Bildstensprojektet

Bildstensprojektet startades 2019 och är ett samarbetsprojekt mellan Gotlands museum och Stockholms universitet, där även Riksantikvarieämbetet och Stavangers universitet medverkat. Vetenskapsrådet har stått som huvudfinansiär tillsammans med Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien inom forskningsprogrammet DIGARV . Projektledare är docent Sigmund Oehrl, Universitetet i Stavanger. I projektet ingår förutom arbetet med bildstensdatabasen även fyra vetenskapliga avhandlingar, liksom vetenskapliga artiklar i antologier och tidskrifter.