Program Mötesplats Kulturmiljö 2025
Årets tema är ”Dags att ställa om”. Läs mer på den här sidan om innehållet i programmet. Välkommen till Mötesplats kulturmiljö i Södertälje den 12–13 november 2025!
Årets huvudtema, ”Dags att ställa om”, knyter an till både historien och framtiden. 2025 markerar 50 år sedan byggnadsvårdsåret 1975, då Europarådet uppmärksammade vikten av att bevara det byggda kulturarvet. I dag är frågorna lika aktuella – men med ett tydligare fokus på klimat, energi och hållbar samhällsplanering.
Den omfattande samhällsomställning som pågår, kopplat till klimat, energi, miljö och samhällsplanering har en mycket stor relevans för våra kulturmiljöer. Under konferensen vrider och vänder vi på kulturmiljöns roll i omställningen och hur kulturmiljöarbetet kan bidra till ett hållbart samhälle.
När: 12–13 november 2025
Var: Södertälje stadsscen
Anmälan: Nu är anmälan stängd. Sista anmälningsdag var den 29 oktober.
Program och hålltider
Med reservation för ändringar.
Dag 1 | Onsdag 12 november
Den första dagen innehåller programmet en kombination av föredrag och paneldiskussioner i plenum med utgångspunkt i tre teman som alla kopplar till konferensen huvudtema: Dags att ställa om! Dagen avslutas med mingel och gemensam middag i Tom Tits unika lokaler, för den som vill.
09.00 | Registrering öppnar
Registrering och fika.
10.00 | Välkommen till Mötesplats kulturmiljö 2025
Moderatorerna Cathrine Mellander Backman, utredare och Emil Schön, nyhetsredaktör, båda från Riksantikvarieämbetet, hälsar välkomna. Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet inledningstalar. Maria Lindeberg, kultur- och fritidschef i Södertälje kommun, hälsar välkommen till Södertälje.
10.30–12.00 | Tema 1
Möjlighet till positionsförflyttning: Aktuellt i stadsutvecklingspolitiken
Tidigare i år beslutade regeringen om en ny strategi för levande och trygga städer. Strategin ska stärka förutsättningarna för kommunerna att utveckla levande, trygga och robusta städer. Den nya stadsutvecklingspolitiken utgår, bland annat, från de nationella målen för kulturmiljöarbetet och politiken för arkitektur, form och design (gestaltad livsmiljö). Arbetet med att bevara och utveckla våra kulturmiljöer berörs på flera sätt av den nya strategin.
Medverkande:
Johan Davidson, statssekreterare på landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Karin Svanborg-Sjövall, stadssekreterare på kulturdepartementet och Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket.
Temat avslutas med en paneldiskussion. Där medverkar även: Regina Kevius, samhällsbyggnadsdirektör Södertälje kommun. Tatjana Joksimović, arkitekt SAR/MSA, samhällsbyggnadsnätverkchef för bostäder och fysisk planering på Länsstyrelsen i Stockholms län samt Susanne Thedéen, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
12.00–13.00 | Lunch och mingel
Stående mingellunch i Stadshuset.
13.00–13.45 | Anna-Maria Bogadottir – huvudtalare
Bland årets höjdpunkter finns huvudtalaren Anna-Maria Bogadóttir, isländsk arkitekt, författare och konstnär. I sitt uppmärksammade verk Jarðsetning (Jordfästning) skildrar hon hur rivningen av en byggnad blir en berättelse om identitet, minne och samhällsförändring. Hennes föreläsning väver samman kulturmiljövård, konst och klimatfrågor på ett sätt som utmanar dagens syn på nybyggande och bevarande.
13.45–15.05 | Tema 2
Omställning till ett hållbart och robust samhälle
Kulturmiljöarbetet har en lång historia av att hantera förändring för framtidens generationer, vilket bidrar till att bygga samhällets robusthet och trygghet för människor. I det här temat lyfter vi fram den befintliga bebyggelsens potential att bidra till samhällets omställning.
Vi kommer in på samhällets behov av energi- och klimatomställning och att balansera det med behovet av att bevara, använda och utveckla kulturmiljön. Kulturmiljön kan bidra med de faktiska sociala, immateriella och materiella värden som behövs för att skapa hållbara och robusta livsmiljöer för människor. Kulturmiljöarbetet kan också bidra med kunskap om förebyggande vård, skötsel och underhåll av bebyggelsen och landskapet mot yttre påverkan.
Medverkande:
Anna Donarelli och Winnie Westerlund, doktorander i kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland och medlemmar i forskarskolan ASSURE (Adaptation of Urban Spaces through Sustainable Regeneration). Charlie Gullström, forsknings- och innovationsstrateg på SWECO och adjungerad professor i cirkulär ekonomi för arkitektur och planering på Chalmers. Karolina Keyzer – arkitekt, grundare och vd på OKK arkitekter.
Temat avslutas med ett panelsamtal. Där medverkar Charlie Gullström, Chalmers, Petra Eriksson lektor i kulturvård vid Uppsala universitet och senior forskare vid ASSURE, Ulrika Lindh, bebyggelseantikvarie Västra Götaland och ordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen samt Heidi Vassi, länsantikvarie och ordförande i länsstyrelsernas Kulturmiljöforum.
(Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten, som skulle varit med i den här programpunkter ,utgår på grund av sjukdom.)
15.05–15.30 | Fika och mingel
Passa på att mingla med kollegor från hela landet.
15.30–16.50 | Tema 3
Kulturmiljöer och storskalig landskapsomvandling
Landskapen har alltid varit dynamiska men nu ökar anspråken i snabb takt och medför förändringar i större skala än vad vi har sett tidigare. Det handlar om anläggningar för förnybar energi, mineralutvinning – som gör att en hel stad flyttas – men också om hur brukandet påverkas av klimatförändringar. Ibland står också olika miljöintressen mot varandra. Hur kan vi förhålla oss till de pågående förändringarna? Hur kan vi arbeta smart för att fånga och beskriva landskapets värden så att de faktiskt spelar roll?
Medverkande:
Emma Rydnér, arkeolog och samordnare för Unescos världsarv Södra Ölands odlingslandskap. Emily Wade, landskapsarkitekt LAR/MSA, konsult på Landskapslaget och adjungerad professor inom landskapsanpassad transportinfrastruktur på Sveriegs lantbruksuniversitet, SLU, Alnarp. Lone-Pia Bach, arkitekt och professor i restaureringskonst, Kungliga konsthögskolan.
Temat avslutas med ett panelsamtal. Där medverkar också Britta Roos, länsantikvarie och enhetschef med ansvar för kulturmiljöfrågor på Länsstyrelsen i Skåne.
16.50–17.00 | Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2025
Utdelning av Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj för 2025.
17.00 | Avslutning och sammanfattning av dagen
Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet sammanfattar dagen tillsammans med moderatorerna Cathrine Mellander Backman och Emil Schön.
17.30 | Middag
Kvällen avslutas med middag och mingel i Tom Tits unika industrimiljö, en mötesplats som i sig berättar om kulturarvets roll i förändring. För dig som bokat middag som tillval.
Dag 2 | Torsdag 13 november
Dag två varvas parallella seminarier och stadsvandringar i tre olika pass. Du väljer spår eller stadsvandring när du registrerar dig vid ankomst till konferensen. Läs mer om vilka föreläsningar och stadsvandringar du kan välja mellan, längre ner på den här sidan.
09.00–09.30 | Välkommen till dag två
Moderatorerna Cathrine Mellander Backman och Emil Schön från Riksantikvarieämbetet, hälsar välkomna och introducerar dag två tillsammans med Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet
09.30–10.30 | Parallella spår – pass 1
Läs mer om innehållet i de olika spåren nedan.
- Spår 1, del 1 – Hur tar man sig an ett landskap
- Spår 2, del 1 – Nyttan med geodata
- Spår 4, del 1 – Kulturvärden i samhällsplaneringen
- Stadsvandring 1
10.30–11.00 | Fika och mingel
Passa på att mingla med kollegor från hela landet.
11.00–12.00 | Parallella spår – pass 2
Läs mer om innehållet i de olika spåren nedan.
- Spår 1, fortsättning del 1 – Hur tar man sig an ett landskap
- Spår 3, del 1 – Klimat- och energiomställningen
- Spår 4, del 2 – Kulturvärden i samhällsplaneringen
- Stadsvandring 2
12.00–13.00 | Lunch
- För de som deltar i seminarium kl 11-12 i Trombon äter lunch inne i Trombon.
- De som deltar i seminarium i Symfonin och Dirigenten klockan 11-12 får en lunchkupong och promenerar sedan till Quality Park Hotel för lunch.
- De som deltar i stadsvandring kl 11, samlas i Stadshusets reception. Där möter guiden upp och alla får en lunchkupong. Stadsvandringen avslutas på Quality Park Hotel för lunch.
- De som deltar i Stadsvandring klockan 13.00 äter lunch kl 12.00 på Quality Park Hotel. Lunchkuponger delas ut i stadshusets reception kl 11.00. Stadsvandringen startar vid Quality Park Hotel kl 13.00 och avslutas i stadshuset.
13.00–14.00 | Parallella spår – pass 3
Läs mer om innehållet i de olika spåren nedan.
- Spår 2, del 2 – Nyttan med geodata
- Spår 3, del 2 – Klimat- och energiomställningen
- Spår 5 – Byggnadsvårdsåret 50 år
- Stadsvandring 3
14.00-15.00 | Avslutning och summering
Vi samlas gemensamt och summerar årets två konferensdagar på Mötesplats kulturmiljö 2025. Och för den som vill umgås och summera lite till, finns det fika uppdukat direkt efteråt, 15.00–15.30.
Valbara spår, dag 2
Stadsvandringar
Passa på att lära känna Södertäljes kulturmiljöer vid två olika program för stadsvandringar.
Stadsvandring 1
Södertäljes stadskärna – dåtid, nutid och framtid
Med Emma Tibblin, stadsantikvarie, och Andreas Pålsson, stadsarkitekt, Södertälje kommun.
Följ med på en rundvandring genom Södertäljes stadskärna där vi utforskar hur historien, 1900-talets arkitektur och dagens stadsutveckling vävs samman. Med utgångspunkt i den befintliga bebyggelsen berättar Emma Tibblin och Andreas Pålsson om stadens historiska lager – från medeltidens struktur till efterkrigstidens modernism – och ger en inblick i pågående och framtida utvecklingsområden. Vandringen ger en inblick i hur Södertälje kommun arbetar med att vårda sitt kulturarv samtidigt som staden växer och förändras.
Stadsvandring 2 och 3
Industrimiljö – Tom Tits verkstadsbyggnad och Metallgjuteriet
Med Christian Vallo Hansen, arkitekt, Nordisk Kombination Arkitekter AB.
Upptäck Södertäljes industriella arv i Metallgjuteriet och den äldre verkstadsbyggnaden från 1898, dagens Tom Tits. Kvarteret, det sista påtagliga industrikvarteret i stadens centrala delar, berättar om Svenska Centrifug AB:s verksamhet och stadens industrihistoria under 1900-talet.
Under vandringen får du följa byggnadernas utveckling – från 1920-talets klassicism till 1940-talets funktionella expansionsfas – och se hur renoveringsprojektet har bevarat kulturvärden samtidigt som byggnaderna rustats för framtida användning. Vi visar exempel på nytillverkade tegelstenar, renoverade betongtakstolar, nya tak och lanterniner, samt metallglasfönster med isolerglas. Vandringen ger både historisk bakgrund och inblick i tekniska och arkitektoniska lösningar för framtida bruk.
Parallella seminariespår
Här kan du välja bland parallella seminarier med olika teman och föreläsare.
Spår 1 – Hur tar man sig an ett landskap, del 1 och 2
Landskapskaraktärsanalys för Dalarna – ett regionalt arbete om storskalig landskapsförändring
Länsstyrelsen i Dalarna berättar om sitt arbete med att ta fram en länsövergripande landskapskaraktärsanalys som ska fungera som planeringsunderlag inför för storskaliga etableringar i landskapet såsom vindkraftsanläggningar. Vi får både höra om process och om hur själva analysen togs fram.
Medverkande:
Håkan Persson, planarkitekt och Benedict Alexander, arkeolog och kulturmiljöspecialist, båda på Länsstyrelsen i Dalarnas län. Emily Wade, landskapsarkitekt LAR/MSA, konsult på Landskapslaget och adjungerad professor inom landskapsanpassad transportinfrastruktur på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Karin Beckman Thoor, arkeolog och kulturmiljöutredare, Kraka kulturmiljö.
SPÅR 2 – Nyttan med geodata, del 1 och 2
Del 1
Geodata som verktyg inom kulturmiljövård och samhällsplanering
Förmågan att använda kvantitativ geografisk information inom kulturmiljövården behöver stärkas. Det här seminariet fokuserar på hur man kan använda geodata praktiskt.
Du får veta mer om hur Länsstyrelsen i Jönköping arbetar med utvecklingen av GIS och en ökad tillgång till geodata, som förutsättningar för att utveckla miljöövervakning och uppföljning av miljötillståndet för kulturmiljön. Utifrån rubriken ”Framtiden som vi minns den är inte vad den har varit” får du veta mer om Bohusläns museums regionala arbete kring kulturarv och klimatfrågor i planeringssammanhang.
Vi får även ta del av MSB:s arbete med översvämningsdirektivet och hur geodata om kulturmiljö används i direktivets tre steg – med exempel på hur områden med betydande översvämningsrisker identifieras, hur riskerna kartläggs och hur arbetet med att ta fram åtgärder för att minska konsekvenserna bedrivs.
- Carl-Johan Sanglert, kulturmiljösamordnare på Länsstyrelsen i Jönköping, samt representant för Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS), berättar om hur utvecklingen av GIS och en ökad tillgång till geodata är förutsättningar för att utveckla miljöövervakning och uppföljning av miljötillståndet för kulturmiljön. Förmågan att använda kvantitativ geografisk information inom kulturmiljövården behöver stärkas.
- Tomas Brandt, enhetschef kulturmiljövård och samlingar, Bohusläns museum, diskuterar regionalt arbete kring kulturarv och klimatfrågor i planeringssammanhang utifrån rubriken ”Framtiden som vi minns den är inte vad den har varit”.
- Maja Coghlan, handläggare naturolyckor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterar MSB:s arbete med översvämningsdirektivet och hur geodata om kulturmiljö används i direktivets tre steg. Hon visar till exempel hur områden med betydande översvämningsrisker identifieras, hur riskerna kartläggs och hur arbetet med att ta fram åtgärder för att minska konsekvenserna bedrivs.
Del 2
Geodata – kvalitet, innehåll, informationsförsörjning
I det här passet fokuserar vi på vikten av informationens kvalitet och tillgänglighet för att säkerställa att geodata är användbart och pålitligt.
- Stefan Svanström, GIS-expert från Statistiska Centralbyrån (SCB), talar om hur geodata används allt oftare i vår vardag, både privat och i arbetet, men hur ser kvalitet, upplösning och täckningsgrad ut? Vilka möjligheter har vi idag att koppla registeruppgifter till positioner? Föredraget ger exempel på geodata från SCB tillsammans med olika tillämpningsområden.
- Andrew Mercer, utredare från Riksantikvarieämbetet talar om geografisk analys och belyser frågor kring riskbedömning för kulturmiljöer samt betydelsen av datakvalitet. Han diskuterar vilken typ av information som krävs för att möjliggöra tillförlitliga analyser.
- Elisabeth Östling, enhetschef från Riksantikvarieämbetet sammanfattar seminarium 1 och 2, samt leder en avslutande diskussion om behoven av långsiktig informationsförsörjning. Föredragshållare från bägge seminarierna deltar.
SPÅR 3: Klimat- och energiomställning, del 1 och 2
Del 1
Så hanteras bebyggelse med kulturvärden i
Energiprestandadirektivet – AI som stöd vid energieffektivisering av det byggda kulturarvet
- Vi får veta mer om direktivets syfte, innehåll och koppling till byggnader med kulturvärden, aktuella regeringsuppdrag och Riksantikvarieämbetets inspel till Boverket.
- RISE och Riksantikvarieämbetet presenterar resultatet av forskningsstudien Aspekter av kulturvärden – från datorseende och gatubilder. Hur kan metoden bidra när Energiprestandadirektivet införs i svensk lagstiftning?
- Kan AI vara ett stöd vid energieffektivisering av det byggda kulturarvet?
Medverkande
Mikael Mangold, docent och forskningsledare, RISE. Tim Johansson, teknisk doktor inom byggproduktion, RISE. Ebba Gillbrand och Therese Sonehag, utredare på Riksantikvarieämbetet. Samtalet modereras av: Marja-Leena Pilvesmaa, avdelningschef och Rikard Sohlenius, verksamhetsutvecklare, båda på Riksantikvarieämbetet.
Del 2
Vad innebär förändringarna i Energiprestandadirektivet för kommuner, länsstyrelser och energiexperter?
Energiprestandadirektivet påverkar hur man kan arbeta med energieffektivisering i byggnader med kulturvärden. Under programpunkten diskuteras hur direktivet kan tolkas och tillämpas i praktiken på regional och kommunal nivå.
- Riksantikvarieämbetet, representerat av utredarna Therese Sonehag och Ebba Gillbrand, presenterar preliminära slutsatser från samarbetet med Boverket om aktuella regeringsuppdrag inom direktivet; metoder och definitioner, systemet med energideklarationer och krav kopplade till solenergi.
- Lena Boox, kommunantikvarie i Gävle, gör en trendspaning om solceller och kulturhistorisk bebyggelse utifrån kommunens erfarenheter.
- Mia Geijer, docent i kulturvård och antikvarie vid Länsstyrelsen Örebro, reflekterar över hur forskning och praktik kan förenas i arbetet med hållbar energianvändning och bevarande av kulturvärden.
- Vi avslutar med att diskutera vilket stöd bygglovshandläggare, energiexperter och länsstyrelser kan behöva vad gäller varsam energirenovering. Moderatorer är Marja-Leena Pilvesmaa, avdelningschef och Rikard Sohlenius, verksamhetsutvecklare, båda på Riksantikvarieämbetet.
SPÅR 4: Kulturvärden i samhällsplanering, del 1 och 2
Del 1
Vad innebär förändringarna i PBL för kulturhistoriska värden i plan – och byggprocessen?
I höst förväntas riksdagen fatta beslut om stora ändringar i PBL. Förändringarna gäller framför allt regelverket för bygglov, men innebär även ett nytt krav på att redovisa särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden i den kommunala översiktsplanen. Ändringarna är tänkta att träda i kraft redan den 1 december i år.
- Otto Ryding, antikvarie på Boverket, informerar om ändringarna och om Boverkets arbete med vägledning.
- Hanna Gelotte Fernandez och Emy Lanemo, utredare på Riksantikvarieämbetet, berättar om Riksantikvarieämbetets arbete med att stötta kommunerna i framtagandet av aktuella kunskapsunderlag.
- Erica Ek, stadsbyggnadsantikvarie, och Kristofer Sjöö, översiktsplanerare, från Örebro kommun berättar om det pågående arbetet med ny översiktsplan och reflekterar kring utmaningar kopplade till det nya regelverket och ger exempel på hur kulturvärden, gestaltad livsmiljö och landskapsperspektivet kan genomsyra processen i översiktsplanearbetet.
Del 2
Hur kan man jobba med kulturmiljöfrågor i en kommun?
Att ha tillgång till antikvarisk kompetens och aktuella kunskapsunderlag lyfts ofta fram som en framgångsfaktor i det kommunala kulturmiljöarbetet. Men även samarbetsformer, arbetssätt och rutiner för att omhänderta kulturvärden genom hela plan- och byggprocessen är en viktig pusselbit. Vi får höra om arbetssätt, framgångsfaktorer och utmaningar i kulturmiljöarbetet i Södertälje och Stockholms kommuner.
Medverkande
Emma Tibblin, stadsantikvarie i Södertälje kommun. Andreas Pålsson, stadsarkitekt i Södertälje kommun och Susanna Eschricht, planarkitekt i Södertälje kommun. Kristin Lindgren, antikvarie i Stockholms stad och Daniel Sjöborg, stadsbyggnadsstrateg, Stockholms stad.
SPÅR 5 – Byggnadsvårdsåret 50 år
Från jubileum till vardag – hur kan byggnadsvårdsårets energi bli startskottet för framtidens samarbeten?
Under 50-årsjubileet för Byggnadsvårdsåret 1975 har ett stort antal aktörer deltagit och en lång rad aktiviteter ägt rum runt om i landet. Hela sektorn har krokat arm då nya samarbeten och nätverk har skapats. Nu är det dags att blicka framåt och tillsammans diskutera hur alla dessa goda initiativ kan föras vidare in i framtiden.
Hur bibehåller vi kontakter och hur kan vi infoga samarbetena i vårt dagliga arbete framöver? Välkomna att vända och vrida på frågorna inom ramen för en workshop med Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Medverkande
Helena Hammarskiöld, Svenska byggnadsvårdsföreningen och projektledare för byggnadsvårdsårets jubileum, och Björn Ohlén, bebyggelseantikvarie och regionutvecklare i Västra Götalandsregionen, adjungerad till styrelsen i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.