Här är talarna på Museernas omvärldsdagar 2025
Kulturens finansiering och betydelse för platsutveckling, AI och cybersäkerhet på museerna samt framtiden för folkbildningen. Allt detta – och lite till – avhandlas på årets upplaga av konferensen Museernas omvärldsdagar.
Den 2-3 oktober är det för tredje gången dags för Museernas omvärldsdagar, som Museer & omvärld, Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion för museer, står bakom. Den här gången äger konferensen – som vänder sig till dig som jobbar med, eller är intresserad av, utvecklingsfrågor inom museisektorn – rum på Länsmuseet Gävleborg i Gävle .
Under två halvdagar får du lyssna till forskare, representanter från museisektorn och externa föreläsare som gemensamt bidrar till att öka kunskapen om museisektorns viktigaste framtidsfrågor.
Dessutom får du ta del av två panelsamtal i form av Museipanelen och Museologi på menyn.
Programmet pågår torsdag den 2 oktober, klockan 13.00-17.00 och fortsätter sedan dagen därpå, fredagen den 3 oktober, klockan 9-12.30. Efter torsdagens program blir det mingel för dem som vill (ingår i avgiften).
För den som vill arrangeras dessutom ett samtal under torsdagskvällen, där museer delar med sig av sina mest minnesvärda misstag.
Här anmäler du dig till Museernas omvärldsdagar 2025.
Detta är talarna på årets Museernas omvärldsdagar:
Lars Strannegård: Kulturens finansiering
Kulturens värde och kulturens finansiering är inte nödvändigtvis samma sak. Men båda ämnena intresserar Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm, som på senare år profilerat både sig själv och skolan som kulturens fanbärare. Sedan i somras ingår Strannegård i den expertgrupp som ska stötta regeringens utredning om kulturområdets finansiering. Under hans medverkan på Museernas omvärldsdagar hoppas vi såklart komma lite närmare svaret på frågan: vem kommer att finansiera kulturen i framtiden?
Emma Björner: Museernas betydelse för platsutveckling
Att museet har stor betydelse för den stad eller ort det verkar i – från att bidra till en stärka den lokala identitet och kulturarv till turism och arbetstillfällen – vet vi. Men hur kommer museernas betydelse för platsutveckling se ut i framtiden?
Om detta kommer Emma Björner att tala. Som forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet tittar hon på marknadsföring och utveckling av hållbara platser, destinationer och organisationer, med fokus på samskapande, inkludering, digitalisering, kultur och mat.
Hanna Linderstål: Museernas cybersäkerhet
De digitala attackerna mot svenska organisationer ökar dramatiskt. Men hur intressanta är museerna för digitala angripare? Och hur väl rustade står museerna mot cyberattacker?
Hanna Linderstål är säkerhetsexpert som arbetar genom företaget Earhart Business Protection Agency med frågor om cybersäkerhet, säkerhetsutmaningar och digital makt. Hon är flitigt anlitad föreläsare och utsågs av Företagsuniversitetet och branschtidningen Aktuell Säkerhet till Årets Säkerhetsprofil 2024.
Ellen Hallgren: När den artificiella intelligensen möter museipedagogiken
I år är det åttio år sedan befrielsen av de människor som befann sig i koncentrationsläger, dödsläger och ghetton som fanns i Europa under andra världskriget. På Sveriges museum om Förintelsen lever berättelsen vidare, bland annat genom de interaktiva biografierna Dimensions in Testimony, där besökaren kan samtala med två förintelseöverlevare som svarar på frågor. Detta är ett av många sätt där AI kan bli en del av museipedagogiken.
Men vilken betydelse kommer AI att ha för framtidens museer i allmänhet – och museipedagogiken i synnerhet?
Ellen Hallgren arbetar på Sveriges museum om Förintelsen som intendent med inriktning på digital pedagogik.
Calle Nathanson: Framtidens folkbildning
Folkbildningen och museerna ger möjligheter till fördjupning, kunskap och förståelse, vilket gör att dess institutioner erbjuder en grund för demokratin. Men idag utmanas och hotas demokratin på olika håll i världen. Därför måste institutionerna stå fria från politisk styrning. Hur ska det gå till när påtryckningar från olika håll ökar?
Calle Nathanson är studieombudsman och koncernchef för ABF Stockholm. Han arbetade tidigare som vd för Folkets Hus och Parker och har även ett förflutet inom museivärlden. Han har skrivit flera böcker om kulturpolitik, bland annat ”På spaning efter den kulturpolitik som flytt” (Premiss 2023).
Jenny Johannisson: Om konsten att styra friheten – kulturpolitisk styrning bakåt och framåt
2025 firar kulturpolitiken 50 år som självständigt politiskt sakområde. Olika aktörers försök att styra konst och kultur har dock en mycket längre historia än så och både privata och offentliga aktörer har velat använda kultur för att främja allt från nationell identitet till bildning och ekonomisk tillväxt. Baserat på forskning om kulturpolitikens historiska och samtida utveckling, vilka värden har styrningen velat uppnå och på vilka sätt? Och vad kan sägas om den framtida kulturpolitiska styrningen baserat på historiska erfarenheter?
Detta kommer Jenny Johannisson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap och verksam vid Centrum för kulturpolitisk forskning vid Bibliotekshögskolan i Borås, ägna sin presentation åt att försöka förklara.
Nanna Kann-Rasmussen: Från New public management till New public governance
Vad får det för konsekvenser när museerna själva tar på sig att inte bara förvalta och visa upp kulturarvet, utan även vara relevanta för samhället? Detta handlar en uppmärksammad artikel skriven av Nanna Kann-Rasmussen vid Köpenhamns universitet. Hennes forskning kretsar kring kulturinstitutioner och kulturpolitik, i synnerhet relationen mellan kulturinstitutioner och samhället och vad den har för inverkan på kulturinstitutioners legitimitet, ledarskap och organisation.
Leif Grundberg och Rebecka Nolmark: Att bygga ett nytt museum med samarbete som byggsten
Vid fiskeläget Bönan utanför Gävle planeras ett nytt kust- och fiskemuseum/besökscentrum. Det är ett initiativ som involverar såväl ideella krafter som kommun och länsmuseum och som förutsätter ett framgångsrikt samarbete mellan en mängd instanser.
Med utgångspunkt i Bönan-projektets utmaningar ger Leif Grundberg, museichef på Länsmuseet Gävleborg, och Rebecka Nolmark, grundare av företaget Living Cities and Communities, en glimt av vad som kommer att känneteckna framtidens kultursamarbeten.
