Kommunerna: Sponsorpengar till kulturen – ja tack
Trycket för breddad finansiering av statliga och kommunala museer ökar, både från politiken och från verksamheterna själva. I Luleå finns nu Sveriges första kulturfond som syftar till att underlätta företagssponsring. Sponsorintäkter utgör också en del av budgeten för Avesta kommuns planerade fotbollsmuseum.
”Att bredda kultursektorns finansiering är en av regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar. Det handlar både om att stärka kulturens frihet och oberoende, men även om att möjliggöra för mer kultur och en större mångfald av kulturuttryck”, sade kulturminister Parisa Liljestrand inför ett samtal kring filantropisk verksamhet på Ulriksdals slottsteater, Confidencen, i Stockholm den 9 september i fjol.
Kultursponsring i Sverige har, till skillnad från i flera av våra nordiska grannländer, levt en minst sagt undanskymd tillvaro. Mellan 2018 och 2024 rör sig sponsringen på museiområdet mellan noll till en procent av sektorns totala intäkter, enligt Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys.
– När vi anger noll är det avrundat eftersom det understiger en halv procent. Samtidigt är det viktigt att understryka att de totala intäkterna för museisektorn översteg 7,5 miljarder 2024, så i absoluta tal blir det ändå en del, säger han.
Medan resultatet från den statliga utredningen kring breddad finansiering ska presenteras för regeringen först i slutet av maj, har en viktig del av den redan kommit Finansdepartementet tillhanda, nämligen huruvida avdragsrätten för sponsring till kulturlivet och civilsamhället ska få en bredare definition som innebär att det blir enklare att framöver sponsra dessa grupper och även få göra det avdragsgillt i företagens deklarationer. Om förslaget blir verklighet kommer det att träda i kraft den 1 januari 2027.
Första kulturfonden för sponsring
Beslutet är en viktig pusselbit i frågan om breddad kulturfinansiering och Hanna Isaksson, projektledare i Luleå kommun, är en av många som med spänning väntat på beskedet. Hennes aktuella projekt, att sätta upp Sveriges första kulturfond, följs med intresse från flera andra kommuner såväl i Norrbotten som i övriga landet.
– Det här är ett projekt som bryter ny mark i Sverige för att skapa en struktur där kultur och civilsamhälle får en tydlig roll i samhällsbygget. Det handlar om att forma ett hållbart samhälle där människor känner tillhörighet och livskvalitet, säger hon.
Efter en period med många dialoger och workshops ingår idag 22 aktörer i projektet, alltifrån stora bolag som ståljätten SSAB och gruvföretaget LKAB till en rad bransch- och kulturorganisationer.
– Och så har vi med Luleå Tekniska Universitet som forskar i projektet och tittar på kulturens roll kopplat till social innovation och samhällsutveckling på individ-, organisations- och samhällsnivå.
Det som särskiljer Kultur- och samhällsfonden, Kosa, i Luleå från ordinarie sponsring är att företagens sponsringsmedel först landar i en gemensam fond som ska skapa armlängds avstånd mellan företag och kulturprojekt. På så sätt ska man också trygga att urvalet förs av personer med kulturkompetens.
– Men samtidigt söker kulturorganisationerna även samverkan med näringslivet i andra frågor, så vi försöker bygga in både och i projektet och göra fonden till ett brett nätverk där olika typer av aktiviteter och mötesplatser kan uppstå. Genom att Kosa blir en tydlig plattform i sig kan företag som vill återinvestera i samhället säga att vi är med i Kosa och stöttar kulturen och samhällsutvecklingen, säger Hanna Isaksson.
Dalarna sneglar på Luleå
Precis som det stekheta näringslivet i Luleå är det ett ”guldläge” i Ludvika efter att kraftteknikföretaget Hitachi Energy, tidigare en del av ABB, tecknade Sveriges största exportorder genom tiderna våren 2023 och fortsätter att ta hem mångmiljardordrar.
– Hitachi Energy rekryterar tusentals nya medarbetare samtidigt som kommunen behöver växla upp och erbjuda en attraktiv boendemiljö är ekonomin ansträngd, inte minst på kultursidan, säger Erik Arrhén, samverkansstrateg på Kultur- och bildningsförvaltningen i Region Dalarna och ansvarig för kulturchefsnätverket i Dalarna.
– Därför har vi tittat på det arbete som gjorts i Luleå och funderat på hur vi kan vara en aktör i det här guldläget. På sätt och vis backa till hur det var i Bergslagen för 50 år sedan där bruken var jätteviktiga sponsorer till idrott och kultur.
Kajsa Hartig, kulturchef i Avesta kommun, som ingår i samma kulturchefsnätverk som Erik Arrhén, berättar att frågan om sponsring är på tapeten i alla kommuner i nätverket. I Avesta klubbade kommunfullmäktige den 9 februari igenom planerna på att öppna ett uppmärksammat fotbollsmuseum. Det är sportjournalisten Erik Nivas samling av drygt 4000 fotbollströjor och hans material av journalistiska berättelser som ska utgöra grunden för museet.
– Det blir ett museum där spelet används som ingång till berättelser om människor, identitet, samhälle och tillhörighet, säger Kajsa Hartig.
Sponsorintäkter i budgeten
Museet ska bli en del av Verket, ett industrihistoriskt museum i det gamla bruket i Avesta, som även är arenan för det årliga konstevenemanget Avesta Art. I den utredning som legat till grund för beslutet finns sponsorintäkter på mellan 300 000 och 500 000 kronor per år med som en del av budgeten.
– Vi ser ett stort intresse från företagen i kommunen och att det kan skapa ett bra samarbete. Vi vill ju naturligtvis också att det ska bära sig, men samtidigt är det ganska få museer i Sverige som går runt ekonomiskt, säger Tobias Åsell, som fram till nyligen var kommundirektör i Avesta.
Planerna på fotbollsmuseet har också mötts av viss kritik.
”Avesta kommun planerar att lägga miljonbelopp på ett museum för en journalists privata samling fotbollströjor. Det är ett slöseri med skattepengar”, skriver Theodor Coppen, ledarskribent på oberoende liberala Avesta Tidning.
I stället för att lägga årliga skattemiljoner på ett museum med personal, lokaler och driftkostnader borde kommunen satsa på kärnfrågor som vård, skola och omsorg, anser han.
– Den typen av kritik gör mig oerhört frustrerad. Kultur är lagstadgad och definitivt en kommunal kärnverksamhet. Vi får aldrig väga kultur mot andra samhällsviktiga områden, säger Kajsa Hartig.
Avesta kommun arbetar nu med att ta fram en policy för gåvor och sponsring, och siktar på ett beslut i början av mars.
– Annars kan ju kommuner ibland anses drunkna i styrdokument, men just det här ser vi att vi kommer att behöva för att göra rätt. Ett styrdokument får inte vara statiskt, för det händer ju saker i omvärlden hela tiden, förutsättningar förändras, säger Tobias Åsell.
_____________________________
av Jill Bederoff, frilansskribent
