Omvärld och insikts mest lästa artiklar 2021
Inled 2022 med att blicka tillbaka på vad som hände inom museisektorn 2021! Det här var de mest lästa artiklarna på Omvärld och insikt under 2021.
Digitalisering på allas läppar
Henrik Summanens bok Kulturarvets digitalisering fångade ett av de stora samtalsämnena inom museisektorn under 2021: hur ska museerna arbeta strategiskt med digitalisering?
– Digitaliseringen är fortfarande i sin linda – vi har inte alls nyttjat de möjligheter som finns. När man säger att museerna ökar sin digitalisering så handlar det ofta om filmade filmade visningar i museets fysiska lokaler, men jag tror inte att det är det som är museers digitalisering, det är snarare en imitation av det analoga museet. Man har ganska långt kvar innan museerna utför sitt uppdrag på ett digitalt optimerat vis, sade Summanen i intervjun med Omvärld och insikt. Läs intervjun med Henrik Summanen här.
Fler artiklar om museernas digitalisering hittar du här.
Essästafett om kulturarvspedagogik
De flesta yrkesverksamma kulturarvspedagoger har många års akademiska studier i så kallade museiämnen, men någon högre utbildning i kulturarvspedagogik finns inte i Sverige idag. Det bedrivs dessutom väldigt lite forskning på området. Charlotte Ahnlund Berg, utredare vid Riksantikvarieämbetet, drog i våras igång en essästafett runt frågan ”Kan kulturarvspedagogik kallas en profession?”, vilket lockade till både läsning och engagerade inlägg. Läs det första inlägget i essästafetten här.
Omvärldsbevakande krönikor
I sina krönikor för Omvärld och insikt har Aron Ambrosiani, digital medieproducent på Nordiska museet, under året bland annat behandlat digitala utställningar, hur museerna ska möta sin publik efter pandemin och coronadokumentation. Mest läst blev hans krönika från i maj 2021 som handlar om att museer skulle nå fler digitala besöker om de valde att visa sina samlingar på Wikipedia. Läs krönikan här.
Fler av Arons krönikor hittar du här.
Svårt med tillgänglighet digitalt
När en fysisk utställning ska översättas till ett digitalt format är det lätt hänt att tillgängligheten blir lidande. Det konstaterar den digitala designern Tove Hjelm, som i en ny masteruppsats lade fram riktlinjer för hur man kan arbeta med tillgänglighet i en digitala utställningsmiljö.
– Något som slagit mig är hur viktig det är med det emotionella, att väldigt mycket av museiupplevelsen inte handlar så mycket om information utan om en upplevelse av något slag. Det är en väldig utmaning, det blir ett annat sätt att tänka kring tillgänglighet som inte handlar om att kunna ta till sig information rent sensoriskt och motoriskt, utan att kunna dras med och få en likvärdig emotionell upplevelse som vid en fysisk utställning, sade hon till Omvärld och insikt i oktober. Läs intervjun med Tove Hjelm här.
Kritik mot museernas förmåga att berätta om klimatkrisen
Museologen Caroline Owman lade fram sin avhandling ”Det meränmänskliga museet – konservatorns bevarandepraktik som flyktlinje i modernitetens museum” där hon riktar kritik mot museernas antropocentriska perspektiv, som hon anser begränsar museernas förmåga att trovärdigt berätta om klimatkrisen.
– I mitt arbete har jag blivit medveten om att museet inte är så tydligt avgränsat eller lätt att definiera. Innan man kan säga ”vad ska museerna göra för klimatet nu” behöver man kanske vara överens om vad museet är, sade Owman till Omvärld och insikt i början av november. Läs intervjun med Caroline Owman här.
Filmer från utställningsverkstaden
Instruktionsfilmerna som producerades i Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad väckte stort intresse under 2021. Den mest sedda blev den från januari 2021, som handlar om användning av träskivor vid utställningsproduktion. Vad väljer du, MDF, HDF, spånskiva eller plywood?
