Om beredskapsarbete och kulturarv
Museer och andra kulturarvsaktörer behöver beredskapsplaner för att skydda både människor, samlingar och verksamheten vid kriser eller krig. På de här sidorna hittar du information om beredskap för skydd av samlingar och kulturföremål. Museer är en viktig målgrupp men även andra förvaltare av kulturarv kan ha nytta av informationen.
Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden har satt fokus på beredskap i hela samhället. I konflikter runt om i världen ser vi hur kulturarv attackeras, förstörs, plundras eller utnyttjas för att undergräva människors trygghet och samhällens grundläggande värden. Att skydda kulturarv och säkerställa att verksamheter vid exempelvis museer, bibliotek och arkiv kan upprätthållas även under kris eller krig är därför en viktig del av samhällets beredskap.
Kulturarv — en viktig samhällsfunktion
En viktig utgångspunkt är att kulturarv sedan 2023 är med på MSB:s lista över viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för att säkerställa samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet. Den viktiga samhällsfunktionen kulturarv avser förmågan att samla in, skydda och bevara det materiella, immateriella och digitala kulturarvet och dokumentation av kulturarvet samt upprätthålla verksamheter vid museer, bibliotek och arkiv.
Liksom andra verksamheter behöver museer planer för att kunna upprätthålla prioriterad verksamhet vid samhällsstörningar. MSB erbjuder stöd och verktyg för kontinuitetshantering. Det handlar om att identifiera samhällsviktiga funktioner, analysera risker och beroenden samt ta fram planer för hur verksamheten kan fortsätta vid avbrott. Arbetet omfattar bland annat att säkra personalförsörjning, leveranser och informationssäkerhet.
Läs mer: Kontinuitetshantering | MSB
1954 års Haagkonvention
Att avsiktligt skada och förstöra kulturegendom under krig strider mot 1954 års Haagkonvention och därmed folkrätten. Konventionen är en del av krigets lagar och fungerar även som ett internationellt normativt ramverk för beredskapsplanering för skydd av kulturegendom i fredstid. Här kan du läsa mer om 1954 års Haagkonvention.
Hotbild och planeringsunderlag
Försvarsmakten och MSB har tagit fram utgångspunkter för samhällets beredskapsplanering. Dessa, och andra viktiga underlag för planering hittar du här. För kulturarvsområdet finns en hotbildsanalys för kulturarv i Sverige som Riksantikvarieämbetet beställt av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Detta är ett användbart underlag för att bedöma riskerna för kulturarv. När det gäller mindre incidenter som drabbar museer finns ett underlag från Riksantikvarieämbetet som bygger på årliga enkäter till museerna.
På denna sida finns tips om litteratur om kulturarv och konflikter.
Samlingsförvaltning
Ordning och reda och god dokumentation av de samlingar eller det kulturarv man ansvarar för är en bra start för att kunna planera för skydd och agera snabbt vid en kris. Dokumentation av kulturarv är dessutom viktigt för att kunna bevisa ägarskap, efterlysa föremål eller vid en eventuell återuppbyggnad. Här kan du läsa mer om samlingsförvaltning respektive dokumentation av kulturarv.
Riskhantering och katastrofberedskap
Beredskap bygger på en grund av god krisberedskap. För förvaltare av kulturarv innefattar det ordning och reda i samlingarna, dokumentation, riskanalyser, prioriteringar och uppdaterade katastrofplaner. Lika viktigt är att personalen får utbildning och regelbundet övar. Här finns mer information om:
Allt kan inte tas omhand i ett akut skede av kris och krig. Därför behöver man förbereda prioriteringar. Här finns tips om hur man kan gå tillväga och exempel på hur andra har tagit sig an uppgiften.
Fler tips och checklistor för att skapa en god beredskap för kulturarvsförvaltare finns i Riksantikvarieämbetets Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR).