Revidering av riksintressen
Anvisningar för att revidera riksintressen.
Kontakta gärna Riksantikvarieämbetet för tips inför revideringen.
Steg 1. Fältbesök.
Analysera riksintressets status baserat på kriterium B och C.
- Finns avläsbara uttryck?
- Utgör uttrycken ett sammanhang?
- Speglar uttrycken motiveringen till riksintresset?
- Speglar den geografiska avgränsningen innehållet i riksintresset?
Steg 2. Riksintressebeskrivningen
- Stämmer motiveringen eller behöver den ändras?
- Vad behöver tas med i beskrivningstexten för att det ska framgå vilka hänsyn som behöver tas? Gör en punktlista.
Mall för riksintressebeskrivningen
Beskrivningstexten ska ge en redogörelse av de kulturhistoriska värden som utgör riksintresseområdet. Den består av två delar, motivering och uttryck:
Motivering
Här anges syftet med att kulturmiljön har pekats ut som riksintresse. Riksintresset ska enligt kriterium A särskilt väl illustrera skeden, händelseförlopp eller verksamheter av vikt för landets och områdets kulturella, politiska, sociala, religiösa eller tekniska utveckling. Motiveringen ska beskriva en helhetsmiljö, med ett utvalt huvudmotiv(= den röda tråden i riksintresset).
Utgå från de landskaps- och kulturmiljötyper som uttrycker riksintresset och deras samband med varandra. Kulturmiljötyperna, till exempel gårdsmiljö eller industrimiljö, skrivs kursiverat. De finns här: Ordlista med kulturhistoriska begreppsdefinitioner till miljöer av riksintresse för kulturmiljövården
Exempel:
Motivering
Kustlandskap med bruknings- och bosättningskontinuitet från stenålder fram till 1940. Området speglar landskapets förändringar sedan den senaste istiden och hur människan anpassat sig och präglat landskapet via forntidens centralbygd, bysamhällets markindelning, fiskeläget och kyrkbyarna som visar kyrkans framskjutna roll och närvaro i samhället från medeltiden och framåt. (Kustlandskap, odlingslandskap, fornlämningsmiljö, fiskeläge, kyrkomiljö; kyrkby, fasta fisken)
Huvudmotiv: Kustlandskap
Uttryck
Riksintresset ska enligt kriterium B utgöra en helhetsmiljö och enligt kriterium C innehålla synliga fysiska uttryck. Det innebär att samtliga avläsbara uttryck som ingår i riksintresset ska anges. Uttrycken ska ha koppling till motiveringen och syftet med riksintresset. Riksintressen har inga buffertzoner.
Uttrycken anges i bestämd form och består till exempel av bebyggelse, fornlämningar, landskapstyper, öppna odlingsytor. Beskriv uttryckens övergripande karaktärsdrag, t.ex.:
- Öppet odlingslandskap
- Småskaligt/storskaligt
- Dominerade
- Tät/gles placering
Riksintressebeskrivningen ska utgöra ett användbart planeringsverktyg. Det är viktigt att det framgår hur riksintresset ska hanteras i planeringssammanhang. Ange därför:
- Strukturer
- Samband i landskapet eller stadsmiljön
- Siktlinjer
- Utblickar
- Lokaliseringar och lägen i landskapet
Bebyggelse beskrivs övergripande, som t.ex.
- Herrgårdsmässig
- Den trelängade slottsanläggningen
- Stenstadskvarteret
- Arbetarbostäder
- Tjänstemannabostäder
Mer detaljerade beskrivningar av bebyggelse kan vara relevant om till exempel arkitektoniska ideal och byggnaders funktioner är en del av motiveringen.
Exempel:
Uttryck för riksintresset
Det glest bebyggda strandområdet med omväxlande öppet hedlandskap, planterad strandtallskog och kuperade strandängar med fri sikt mot havet och horisonten från det omgivande öppna odlingslandskapet. De förhistoriska landskapsdominerande gravarna och gravfälten i strategiska höjdlägen och längs områdets ådalar. Stenålderns stenkammargravar med kustnära höglänt öppet läge väl synliga i landskapet och från havet med fri horisont mot havet. Topografins höjdskillnader som markörer för boplatslägen från stenåldern.
Den äldre bronsålderns gravhögar i odlingsmarkens krön väl synliga på avstånd i det öppna landskapet. Järnåldersgravfälten med gravar i form av stensättningar och resta stenar.
Den tidigare utmarken med den fossila åkermarken i form av röjningsrösen och terrasseringar. Resterna efter fasta fisket vid åns mynning i form av uppstickande träpålar.
Kyrkbyarna med de medeltida kyrkorna dominerande i landskapet på strategiska höjdlägen. Bystrukturen från tiden före jordbruksreformen laga skiftet i början av 1800-talet, med prästgård, skola, gårdsmiljöer och gatehus längs med bygatan närmast kyrkan. Villorna från början på 1900-talet. Kyrkbyn med småskalig bystruktur från mitten av 1800-talet.
Odlingslandskapet präglat av jordbruksreformerna under 1800-talet med spridda gårdar, trädrader och märgelgravar. Den storskaligt präglade odlingsmarken kring säteriet. Skogsområdet i kontrast till det i övrigt betespräglade landskapet från 1600–1800-talen. Fruktodlingarna med tradition från 1800-talet där träden har lång kontinuitet på plats. Socknens tidigare utmark med den historiska markindelningen och markanvändningen avläsbar genom vägnät och hägnader och biologiskt och strukturellt präglad av betesmarken och högskogen från förhistorisk tid till 1940-tal.
Den öppna ljungbeväxta hedmarken präglad av jordbruket fram till 1940 och den hävdade betesmarken.
Vägsträckningen med stenlagda kanter som löper genom skogsområdet. Fiskeläget från 1600-talet med karakteristiskt planmönster med låga, tätt placerade gatehus i korsvirke eller trä, i flera rader med långsidan mot den småskaliga bygatan som löper parallellt med stranden. De läskyddande innergårdarna med trädgårdar och uthus, smala gränder mellan bygata och strand. Den småskaliga äldre hamntypen med pirarmar i betong. De tidigaste stenmurade hamnanläggningarna, sk kåsar och garnhängesplatser för torkning av fiskenät.
De bevarade vägsträckningarna som leder till de medeltida bebyggelselägena. Hägnaderna som illustrerar den äldre ägoindelningen som t.ex vid det tomtläget från 1600-talet med rester av stenhägnader och trädrader.
Beslutade beskrivningar
Här finns samtliga riksintressebeskrivningar.