Kulturarvets betydelse för social sammanhållning är ett av de områden som rapporten undersökt.Kulturarvets betydelse för social sammanhållning är ett av de områden som rapporten undersökt.Foto: Peggy och Marco Lachmann-Anke (CC BY)

Så bidrar kulturarvet till en hållbar samhällsutveckling

Antal kommentarer: 3

Riksantikvarieämbetet presenterar den här veckan en ny rapport som visar hur kulturarvet spelar en positiv roll i arbetet för en hållbar utveckling. I rapporten Räkna med kulturarvet går myndigheten igenom hur kulturarvet påverkar såväl ekonomisk och miljömässig som social hållbarhet.

Kulturarvet bidrar med många värden i samhället och några av dem är möjliga att mäta. Som myndighet med nationellt ansvar för kulturarvet har Riksantikvarieämbetet här tagit sig an uppgiften att mäta och ge exempel på värden som kulturarvet bidrar med ur ekonomisk, miljömässig och social synvinkel. Resultatet publiceras denna vecka i rapporten Räkna med kulturarvet.

– Kulturarvet är exempelvis viktigt för företagande och turism, liksom för biologisk mångfald och social sammanhållning. Många centrala områden i samhällsutvecklingen gynnas av att kulturarvet bevaras, används och utvecklas, säger riksantikvarie Lars Amréus.

Ekonomiska värden

Kulturmiljöer lockar turister. När historiska platser blir till besöksmål gynnas turistnäringen, men även kringverksamheter i form av hantverkare, landskapsvårdare, arkeologer och andra yrkesgrupper som arbetar med vård av byggnader, fornlämningar och landskap. Kulturhistoriska värden ökar dessutom värdet på fastigheter.

Miljömässiga värden

Kultur och natur har varit sammanbundna genom århundraden och årtusenden. Skötseln av kulturmiljöer bidrar ofta väldigt positivt till den biologiska mångfalden. Kulturmiljöarbete handlar också om att vårda och återanvända snarare än att nyproducera. Detta innebär besparingar på material, råvaror och energi. Ibland kan dock ekologiska hänsyn och kulturmiljöhänsyn komma i konflikt med varandra. Då gäller det att hitta konstruktiva lösningar som tar hänsyn till olika värden.

Sociala värden

Kulturarvets sociala värden är svåra att sätta siffror på. Det som kan mätas är människors upplevelser av tillhörighet och delaktighet. I en medborgarundersökning som Riksantikvarieämbetet genomfört framgår det tydligt att medborgarna tycker att kulturarvet är viktigt för att förstå sammanhang och känna delaktighet med andra människor. Att arbeta med kulturarvet på en praktisk nivå har också visat sig vara ett verktyg i integrationen.

Sammantaget bidrar kulturarvet med stora värden för samhället och kan vara användbart i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.

Kontakt: Petter Frizén, 08-5191 85 79, petter.frizen@raa.se

Dela sidan på

Kommentarer (3)

  1. Hej,
    Jag saknar ett omnämnande av den europeiska landskapskonventions syften och möjligheter i detta avseende. Dessutom har jag en fråga:
    Är denna rapport kopplad till RAÄs redovisning av hur ELCs vidare perspektiv kan implementeras i Sverige och som skulle redovisas senast den 28 februari 2017? Tacksam svar!
    Med vänlig hälsning
    Eva Salevid

    1. Hej Eva. Tack för frågan. Du får svar under morgondagen när de som arbetat med rapporten är tillbaka på jobbet. mvh emil

  2. Hej,
    Tack för din fråga. Rapporten Räkna med kulturarvet syftar framför allt till att lyfta fram konkreta exempel/resultat (gärna kvantitativa sådana) om hur kulturarv bidrar till de tre dimensionerna av hållbar samhällsutveckling.Tanken är att denna typ av rapport ska bli en regelbundet återkommande publikation och beroende på kommande rapports inriktning kan den europeiska landskapskonventionen bli ett av flera perspektiv i nästa utgåva.

    Som var på din fråga är ovan nämnd rapport inte kopplad till Riksantikvarieämbetets redovisning om arbetet med att ta till vara landskapskonventionens perspektiv. Den senare kan du ta del av genom att använda länken nedan:

    http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/10700

    Hls

    Nikos Tsakiridis

Lämna en kommentar