Foto: Emil Schön, Fia Rolfsdotter, Erik Larsson. Kollage: Jenny Sköld (CC BY-NC-ND) Tack för Almedalsveckan 2025!
Almedalsveckan är över för i år. Tack till alla som träffat Riksantikvarieämbetet under veckan. Under Almedalsveckan 2025 har myndigheten medverkat och diskuterat flera viktiga samhällsutmaningar: Beredskapen för kulturarvet i händelse av krig, bevarande och hänsyn till kulturmiljö i stadsutveckling samt även elevers möjlighet att få möta museerna under sin skolgång.
Riksantikvarieämbetet har deltagit vid ett antal programpunkter under veckan. Här följer några nedslag från diskussionerna. Följ länkarna vid respektive underrubrik för fullständig beskrivning av programpunkter, deltagare och arrangörer.
Hållbar omställning förutsätter kulturmiljöer
Riksantikvarieämbetet samarrangerade ett seminarium på Uppsala universitet om hur kulturvärden bidrar till en hållbar stadsutveckling. Riksantikvarie Susanne Thedéen deltog i samtalet med titeln Kulturvärden och transformation.
Samtalet fokuserade på hur aktörer gemensamt kan åstadkomma en cirkulär och resurseffektiv bebyggd miljö med bevarade kulturvärden. Detta mot bakgrund av att byggandets utsläpp av växthusgaser sker främst vid ny-, ombyggnad och rivning. En hållbar utveckling kräver att det som redan byggts återbrukas.
– Vi kan konstatera att det på många håll i landet finns stora brister i hur kulturvärden omhändertas när till exempel beslut om bygg- och rivningslov eller detaljplaner fattas. Här ser vi att kommunernas kulturmiljöarbete behöver stärkas. Riksantikvarieämbetet har därför ett särskilt fokus de kommande åren på insatser som ska öka kommunernas förutsättningar och förmåga att omhänderta kulturhistoriska värden, till exempel genom kunskaps- och kompetensutvecklande insatser, sa Susanne Thedéen.
Det finns inte någon motsättning mellan stadsutveckling och hänsyn till kulturmiljö. Tvärtom är antikvariska kunskaper om kulturvärden, hållbara material och metoder som resurser i den pågående omställningen till ett hållbart samhälle och utvecklingen av levande, trygga och robusta stadsmiljöer och attraktiva städer i enlighet med regeringens nya stadsutvecklingspolitik.
Kulturarvet och beredskap för krig
Kulturens och kulturarvets roll för beredskapen och totalförsvaret har varit en av de mer omdiskuterade frågorna under Almedalsveckan. Vikarierande överantikvarie och ordförande i Rådet för skydd av kulturarv, Eric Fugeläng deltog i tre olika seminarier med frågan om kultur och kulturarv i förhållande till totalförsvarets beredskap för krig.
Först ut var Svensk scenkonst och Sveriges museer som bjöd in till seminariet Kulturlivets uppgift i totalförsvaret – är vi beredda? Här lyfte Fugeläng varför kultur och kulturarv blir så viktigt i händelse av krig:
– Kulturarvet och den bredare kulturen kan vid konflikt bidra med att stärka identiteter, skapa trygghet, en känsla av normalitet och också reflektion över det som pågår. Museer och arkiv förvaltar samtidigt själva det materiella källmaterialet. Det kan fungera som ett vaccin mot ett falskt historiebruk eller en framtida skev beskrivning av vilken kontext vi kommer ifrån.
Under seminariet Kulturens roll i kris och krig – skydd, yttrandefrihet och försvarsvilja, som anordnades av Fackförbundet Scen & Film, samt Folk och försvar, fortsatte samtalen om kulturens roll i krigstid.
– Det vår myndighet har gjort är att vi förmedlat kunskap om hur viktigt kulturarv är som del av det civila försvaret och vad som krävs för att skydda det. Därefter har kulturarv också definierats som samhällsviktig verksamhet och det har tillförts resurser för undanförsel i form av transporter och magasin. Om man som kultur- eller kulturarvsinstitution hittills varit avvaktande kring att ta fram och öva krisplaner så är det hög tid nu. Sen kommer det att vara försent, sa vikarierande överantikvarie Eric Fugeläng.
Det tredje seminariet om kultur och krig var Rysk kulturförstörelse i Ukraina – angrepp på historia och identitet i ockuperade områden, arrangerat av Ukrainska Hubben, RefugeeHope UA&SE och Statens försvarshistoriska museer. Här var fokuset det riktade och systematiska våldet från rysk sida mot ukrainska kulturuttryck i ockuperade områden.
Skolelevers tillgång till museer
Riksantikvarieämbetet har genomfört en undersökning om svenska lärares syn på museer som resurs. Delar av resultaten från undersökningen presenterades under seminariet Museerna och skolan – har alla Sveriges skolelever tillgång till museerna?
Utredare och pedagog, Charlotte Ahnlund berg från myndigheten presenterade resultaten. Majoriteten, hela 94 procent av lärarna som jobbat med museer tycker att verksamheterna är mycket eller ganska bra anpassade efter skolans behov. Men fler än 4 av 10 lärare i undersökningen har aldrig använt sig av museer i undervisningen, varken genom fysiska besök eller digitalt.
– Ofta verkar lärarna vara förhindrade av olika skäl. Det kan handla om att det inte finns budget för att ta sig till museet, att de inte hittar till det digitala utbud som museerna presenterar eller att de undervisar inom en skolform där det är svårt att använda det museerna erbjuder, sa Charlotte Ahnlund Berg.
Seminariet fokuserade sedan bland annat på olika konstruktiva lösningar, och exempel på framgångsrikt samarbete mellan skola och museer, för att engagera skolelever.