Projekt Urdar

I samband med arkeologiska undersökningar skapas omfattande digital dokumentation som i hög utsträckning är otillgänglig för forskning och kunskapsuppbyggnad. Ett exempel på detta är databaser skapade i programmet Intrasis av Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) under åren 2000-2014 och som förvaltas av myndighetens arkiv. Det saknas modeller för hur dokumentationen ska kunna omvandlas till öppna format, vilken metadata som ska beskriva den och en infrastruktur för att tillgängliggöra den. Det nya Kulturmiljöregistret (Fornsök) med tillhörande e-arkiv (Forndok) som lanserades 2019 har skapat möjlighet att lösa det sistnämnda, men det krävs en hel del arbete med databaserna för att lösa tekniska och kvalitetsmässiga problem. För att säkerställa att resultatet blir användbart för forskning och analys så krävs samarbete med universitet.

Arkeologisk dokumentation är en ovärderlig källa för att utforska långtidsperspektiv inom många olika forskningsfält: hur människor, djur och miljö samverkat och påverkats under årtusenden. Urdar-projektet vill skapa en brygga mellan kulturmiljösektorn och akademisk forskning genom att möjliggöra datadriven forskning på arkeologins omfattande tvärvetenskapliga data, som berör allt från enstaka föremål till storskalig landskapsinformation. I projektet ingår även att ta fram en gemensam informationsmodell för digitalt född och digitaliserad analog dokumentation som finns i Antikvarisk Topografiska Arkivet (ATA).

Målsättningar för Projekt Urdar

• Bevara gammal arkeologisk dokumentation i öppna och mer arkivsäkra digitala format (i huvudsak Intrasis-projekt skapade av RAÄ UV)
• Tillgängliggöra digitaliserad arkeologisk dokumentation så att det blir hittbart och användbart
• Utveckla metoder för att göra arkeologisk dokumentation återanvändbar för forskning och kunskapsuppbyggnad
• Öka kunskap hos arkeologer, forskare och beslutsfattare om behov och nyttor av gemensamma standarder och god praxis vid produktion av arkeologisk dokumentation.

Urdar kommer att tillämpa FAIR principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable), för att säkerställa att resultaten från arkeologiska undersökningar kan inkluderas inom internationella forskningsinfrastrukturer genom öppna standarder och dataformat. Genom att göra den komplexa informationen från undersökta fornlämningar digitalt tillgänglig och möjlig att länka till museisamlingar och resultat av analyser så kommer arkeologin få en ökad relevans och bidra till en ökad kunskap om mänsklighetens historia och förhistoria för att stödja beslutsfattande idag och i morgon.

Information

Projektet inleddes 2020 och pågick till och med 2024, med slutrapportering 2025.

Projektledare: Daniel Löwenborg (Uppsala universitet)

Biträdande projektledare: Åsa Larsson (Riksantikvarieämbetet)

Namn

Projektet tar sitt namn från Urdar-brunnen (”ödesbrunnen”) som i nordisk mytologi var en helig källa under en av Yggdrasils rötter. Där bodde nornorna som varje dag öste vatten ur brunnen på världsträdet Yggdrasil, för att det inte skulle vissna. Vid brunnen möttes även gudarna för att hålla ting och besluta om framtiden vid sitt domställe. Genom att bevara kunskap om förhistorien för eftervärlden så ger vi näring åt vår samtid och bidrar till att vi kan ta goda beslut om framtiden.

Projekt Urdar ska bevara kunskap om dåtiden, i nutiden, för framtiden.

Riksbankens Jubileumsfond

Leveranser och avslut

I december 2024 levererades exporterad data från 3696 Intrasis-projekt till Riksantikvarieämbetets arkiv. Exporterna bestod bland annat av CSV, ett arkivbeständigt format för strukturerad data, men inte optimalt för återanvändning av geodata från relationella databaser. Av den anledningen skapades även en kopia i det öppna formatet Geopackage. Ett plug-in för QGIS för att återskapa relationerna i GIS-miljö utvecklades också, med stöd av extra FoU-anslag från Riksantikvarieämbetet. Filerna kan beställas fram via Riksantikvarieämbetets Arkivsök.

Utmärkelser

Kartografiska sällskapet utsåg Projekt Urdar till 2024 års prestation. Priset delades ut på Kartdagarna 2025 i Skellefteå:

Projekt Urdar tilldelas utmärkelsen för den hittills mest omfattande insatsen för att tillgängliggöra digital arkeologisk fältdokumentation som har genomförts i Sverige. Tack vare projektet har GIS-data från över 3000 arkeologiska uppdrag nu säkrats för framtiden och gjorts tillgängliga för avancerade analyser.