Bevakning av nyheter och trender för museer och kulturarvsaktörer. Läs mer om Omvärld och insikt.
3D-skrivare blir allt vanligare att använda vid olika typer av produktion, inte minst vid utställningsproduktion. Gustav Löfgren, utställningstekniker vid Riksantikvarieämbetet, visar hur olika typer av 3D-skrivare fungerar och hur de kan användas när man skapar utställningar.
Staffan Eriksson, utställningstekniker vid Riksantikvarieämbetet, tipsar om hur laserskärning kan användas i olika material. Tekniken innebär hög precision och det går att göra komplicerade former.
En virtuell rundtur kan ibland upplevas som platt. Oscar Engberg, utställningstekniker vid Riksantikvarieämbetet, visar hur man kan lägga in en filmad person som guidar i miljön.
Vid utställningsproduktion är det vanligt att man använder olika typer av träskivor. Gustav Löfgren, design- och materialtekniker i Utställningsverkstaden på Riksantikvarieämbetet, förklarar hur de vanligaste träskivorna fungerar och när de är lämpliga att använda.
MDF är en av de vanligaste förekommande träskivorna och tillverkas av sönderdelade träfibrer som limmas och pressas ihop under högt tryck. Skivtypen finns i olika kvaliteter och de som vanligtvis köps på bygghandeln har en förhållandevis porös kärna. Skivor av högre kvalitet är bättre att arbeta med, exempelvis när man vill fräsa spår och göra urtag i skivan. MDF-skivor kan lätt knäckas eftersom fibrerna är så korta. Därför måste de reglas upp väl.
HDF är oftast tunnare, hårdare och mer kompakt än MDF. HDF är inte så vanligt förekommande men används som bärare av andra material, till exempel i golv. LDF har en mer porös kärna och är inte så vanligt förekommande.
MDF, HDF och LDF lämpar sig generellt sett inte för att använda i närhet av känsliga museiföremål då limämnena kan avge nedbrytande ämnen.
Det finns även genomfärgad MDF i en uppsjö olika färger – dessa behöver således inte målas i önskad färg, men kan behöva skyddande lack, vax eller olja ändå. Skivorna kan gärna kombineras för snygga effekter.
Spånskivan liknar MDF-skivan väldigt mycket men har större trädelar i sig och är billigare än MDF. En OSB-skiva består av ännu större träspill och är därför billigare och styvare än en spånskiva och lämpar sig som konstruktionsskiva.
Spånskiva
Plywood består av tunna skivor träfaner som svarvats eller knivskurits för att sedan limmas i lager i 90 graders vinkel mot varandra. Därefter pressas lagren samman under tryck och värme till en plan skiva. Skivan blir på så vis både formstabil och betydligt segare än MDF och spånskiva.
Plywood lämpar sig väl som konstruktions- eller ytmaterial. Eftersom plywood är segare än spånskivor och MDF kan man med fördel använda tunnare skivor, vilket håller ner vikten och materialförbrukningen.
Björkplywood är en stark och stabil skiva som lämpar sig som konstruktions- och ytmaterial. Den finns i olika tjocklekar men man ska komma ihåg att den i första hand inte är lämplig för utomhusbruk. Björkplywood har en fin och jämn yta som dock måste slipas innan ytbehandling.
Furuplywood är lite mjukare och lättare än björkplywood. Furuplywood har något grövre yta och lämpar sig bättre för fuktiga miljöer eller utomhus, beroende på vilket lim man använder. WBP-lim (Water and boilproof) fungerar utomhus, medan interiörlim inte fungerar för utomhusbruk eller i fuktiga miljöer. Det finns även plywood i andra trämaterial med sina specifika egenskaper.
Det finns olika kvaliteter på plywoodskivor. Bokstavsbeteckningar som till exempel B/BB anger vilken kvalitet det är på skivorna, det vill säga hur många kvistar eller hur stora färgskiftningar det får finnas.
En lamellskiva består av limmade massiva trästavar som kläs på båda sidor av faner, MDF eller spånskiva. Lamellskivan är formstabil, stark, relativt lätt och innehåller mindre limämnen.
En limfogsskiva består av massiva trästavar som limmas ihop så att de bildar en massiv planka. Limfog finns i många olika träslag med olika utseende och egenskaper och man kan hitta dessa som helstav eller skarvade stavar. Man kan också med fördel göra limfogsskivor själv.
Alla träskivor kan kläs med olika ytor för att få andra egenskaper eller utseende. Laminat består av skikt med papper som impregnerats med värmehärdande hartser och pressats samman under värme och mycket högt tryck. Laminatskivan blir då väldigt tålig mot stötar och nötning och passar därför bra på ytor som slits mycket. Laminatskivan finns i mängder av färger och mönster.
Skivor med större andel limämnen lämpar sig sämre i utställningar med känsliga objekt eller föremål. Det är till exempel inte lämpligt att ha skivor med limämnen inuti en monter.
Med hjälp av ett Oddytest kan man studera om det är lämpligt att använda ett material i närheten av känsliga föremål. Oddytestet är ett accelererat korrosionstest som indikerar om ett material kan skada ett föremål. Oddytest görs exempelvis av Kulturarvslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet.
Det finns några miljömärkningar som kan vara bra att känna till när man köper en träskiva.
FSC – Forest Stewardship Council
Certifieringssystem för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk.
PEFC – Programme for the Endorsement of Forest Certification
Tillhandahåller ett system för certifiering av miljövänligt och resurs hushållande skogsbruk.
Svanenmärket
Svanen bedömer produktens miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall.
Trots att trä är en av våra äldsta råvaror så sker en ständig utveckling av träbaserade material. Ett exempel på ett sådant relativt nytt material är en plywood som består av ett smältlimslager mellan varje skikt, vilket gör att man kan värma och forma skivan så att den sedan behåller formen när den stelnat. Det finns också en ny typ av MDF som är helt vattentålig, som inte sväller eller tar skada av fukt och vatten. Ännu en nyhet är att nya typer av limämnen används i träskivor, bland annat en plywoodskiva som använder träets naturliga limämne, lignin, i stället för att tillföra andra typer av ämnen.
Har du frågor eller funderingar – välkommen att kontakta Utställningsverkstaden.