Så ser museicheferna på kultursektorns beredskap

Enligt fackförbundet DIKs rapport Kulturen – måltavla och motståndskraft, som presenterades för några veckor sedan, anser endast 4 procent av medarbetarna på landets museer och bibliotek att de har tillräckliga resurser för beredskapsarbetet.

Bristen på resurser och tydliga uppdrag bromsar beredskapen, är slutsatsen som dras i rapporten. Hos museerna uppger 72 procent att det finns ”ett visst förebyggande arbete” för att skydda samlingarna mot skada eller angrepp, knappt 2 av 10 anser att arbetet är tillräckligt.

Museer & omvärld frågade tre museichefer om hur mycket de känner igen sig i siffrorna.

Maria Hallberg, Eskilstuna Konstmuseum

Hur ser det ut på din arbetsplats – har ni tillräckligt med resurser för att jobba med beredskapen?
– Nej, jag anser att vi inte har tillräckliga resurser. För oss är situationen ungefär som DIK beskriver, att vi precis räcker till till vår ”vardag”. En satsning har skett i kommunen i stort, så vi har fått extern hjälp att göra en Risk och sårbarsanalys. I analysen ingår flera åtgärder som behöver göras framåt av oss i verksamheten själva som ex. att ta fram katastrofhanteringsplan för samlingar Det arbetet är påbörjat, men vi är långt ifrån färdiga. Och eftersom vi inte har tillräckliga resurser kommer det att ta tid.

Givet de förutsättningar ni har, hur arbetar ni med att höja era medarbetares beredskap på ert museum?
– Vi är få medarbetare och flera av oss är med i planering av beredskapsarbetet. Parallellt med det försöker vi informera och förbereda samtliga medarbetare. Men som sagt, vi har en lång väg kvar till målet att vi alla ska känna oss förberedda.

– Jag vill gärna passa på att säga att jag upplever det informationsmaterial som finns hos er på Riksantikvarieämbetet är värdefullt stödmaterial i det här arbetet.

Den summa som regeringen avsätter till åtgärder för att höja kulturens beredskap, 59 miljoner kronor, motsvarar enligt DIK 0,03 procent av totalt 225 miljarder kronor till försvar och samhällets krisberedskap i budgeten för 2026. Är det tillräckligt?
– Spontant tycker jag att summan låter väldigt låg. Jag håller med DIK om vikten av att också satsa på beredskapen av kultur.

Lisa Månsson, Naturhistoriska Riksmuseet

Hur ser det ut på din arbetsplats – har ni tillräckligt med resurser för att jobba med beredskapen?
– Med mer resurser hade vi kunnat gå snabbare fram. Behoven för ett museum med över 11 miljoner föremål i samlingarna är enorma. Jag välkomnar att Rådet för skydd av kulturarv har samlat flera viktiga aktörer runt samma bord för att lösa ut principiellt viktiga frågor. Vi behöver kunna agera effektivt och beslutsamt om en stor kris skulle komma. Min förhoppning är att den handlingskraft som mobiliserats även kan tas i bruk vid kriser för enskilda institutioner, exempelvis en brand på ett museum.

– Det är också viktigt att betona att beredskapen behöver utvecklas på flera fronter. Den fysiska säkerheten är ofta den som ligger närmast till hands, men cyberhotet är också högst reellt. Ytterst komplext och kan ställa till stor skada. Dessutom resurskrävande att jobba med, då det är delvis ett nytt område för oss.

Givet de förutsättningar ni har, hur arbetar ni med att höja era medarbetares beredskap på ert museum?
– Vi jobbar på flera plan, både strukturellt och praktiskt. På det strukturella planet har vi reviderat både krispolicy och restvärdeslistor. Vi har även definierat och internt tydliggjort vad vår samhällsviktiga verksamhet består av, det vill säga det vi ska prioritera att upprätthålla vid höjd beredskap. I praktiken jobbar löpande med säkerhetshöjande utbildningsinsatser kopplat till brand och livräddning, och har infört ett mobilbaserat stödsystem. Vi har dessutom höjt vårt skalskydd och genomfört övningar på ledningsnivå.

– Beredskapsarbetet är ett prioriterat område i verksamhetsplaneringen även för 2026. Det omfattar all verksamhet och alla medarbetare. Hur långt vi kommer beror på årets förutsättningar – både vad det gäller ekonomiska resurser, kompetenser och andra prioriterade satsningar som museet måste ta itu med.

Den summa som regeringen avsätter till åtgärder för att höja kulturens beredskap, 59 miljoner kronor, motsvarar enligt DIK 0,03 procent av totalt 225 miljarder kronor till försvar och samhällets krisberedskap i budgeten för 2026. Är det tillräckligt?
– Det är viktigt att förbereda myndigheten inför en potentiell kris och det betyder alltid ett gediget förberedelsearbete i fredstid. I vårt fall innebär det både samlokalisering av våra viktigaste samlingar för enkel undanförsel och digitalisering av miljontals föremål – komplett med en digital katalog , fotografier och tillhörande metadata så att det digitala kulturarvet inte går förlorat i händelse av kris. Här ser jag tyvärr att samlingarna på Naturhistoriska riksmuseet har behov som inte mötts under en längre tid, och det är bekymmersamt.

– Museer är en stöttepelare i samhället och det krävs ökade resurser för att minska sårbarheten både i fredstid och för att skapa beredskap inför en eventuell krissituation. Jag skulle gärna se att budgeten som tilldelas krisberedskap inom kultursektorn var högre.

Jenny Westfält, Gotlands Museum

Hur ser det ut på din arbetsplats – har ni tillräckligt med resurser för att jobba med beredskapen?
– Nej, inte tillräckligt – men för att möjliggöra arbetet med beredskapsfrågor får vi göra omprioriteringar både vad gäller budget och personella resurser, vilket är svårt med de små marginaler vi har. Vi påtalar för vår region att detta är en viktig och prioriterad fråga och äskar extra medel för dessa insatser. Region Gotland har under flera år prioriterat att öka sin del i de årliga anslagen i kultursamverkansmodellen, vilket har varit avgörande för att kunna upprätthålla museets verksamhet på nuvarande nivå.

Givet de förutsättningar ni har, hur arbetar ni med att höja era medarbetares beredskap på ert museum?
– Vi arbetar aktivt med att ta fram beredskapsplaner för våra samlingar och snart också hela vår verksamhet, vilket kommer vara ett av våra fokusområden under 2026. Genom nätverk med andra länsmuseer och Riksantikvarieämbetet utvecklas metoder och erfarenheter utbyts, som är mycket värdefullt för oss.

Den summa som regeringen avsätter till åtgärder för att höja kulturens beredskap, 59 miljoner kronor, motsvarar enligt DIK 0,03 procent av totalt 225 miljarder kronor till försvar och samhällets krisberedskap i budgeten för 2026. Är det tillräckligt?
– Den summan är såklart inte tillräcklig för alla museer och andra kulturinstitutioner. Vi ser att vi har stora investeringsbehov framåt i både system och materiel, samt att  ytterligare personella resurser är nödvändigt för att jobba med denna fråga.