Arkeologisk undersökning i Gamla Uppsala 2012.Arkeologisk undersökning i Gamla Uppsala 2012.Foto: Eva Skyllberg (CC BY)

Arkeologisk undersökning

Då det inte finns något alternativ till att ta bort fornlämningen beslutar länsstyrelsen om tillstånd till borttagande av fornlämningen enligt 2 kap. 12-13 § KML med villkor om arkeologisk undersökning (utgrävning). En arkeologisk undersökning innebär att fornlämningen tas bort och dokumenteras. Efter en arkeologisk undersökning är marken fri för byggande när det gäller fornlämningar.

En arkeologisk undersökning är en forskningsuppgift och som innebär en noggrann dokumentation av fornlämningen. Syftet med en arkeologisk undersökning är att ge kunskap om den fornlämning som inte längre kommer att finns kvar. Fornlämningen kan ses som ett ”arkiv” i marken som genom undersökningen omvandlas till ett källmaterial i form av dokumentationsmaterial och fynd. Källmaterialet tolkas och analyseras av arkeologerna både under arbetet i fält och under rapportarbetet.

Arkeologiska undersökningar är ofta föremål för ett stort intresse från forskare och allmänheten. Resultaten från undersökningen publiceras i en rapport och för de större undersökningarna görs ofta förmedlingsinsatser och populärvetenskap.

Utförandet av stora arkeologiska undersökningar behöver planeras noggrant, både på länsstyrelsen och hos undersökaren. De tar förhållandevis lång tid att utföra och kostnaderna kan bli avsevärda. Det krävs därför en planering även hos exploatören. Arkeologiska undersökningar utförs inte under vinterhalvåret.

Om markingreppet som ska göras exempelvis är en ledningsdragning, görs ofta en mindre arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktningen som görs för ledningen följs och övervakas av en arkeolog som dokumenterar eventuella lämningar. Denna typ av förundersökning är vanligen inte särskilt kostsam.

Hur går en arkeologisk undersökning till?

Mer om arkeologiska rapporter

Kontakt: Eva Skyllberg, tfn. 08-5191 8514. eva.skyllberg@raa.se

Dela sidan på