Nyheter
Det europeiska samarbetet med att ta fram standarder inom kulturvården pågår för fullt och mycket av arbetet har betydelse särskilt för museer. Foto: Ina Marie Winther Åshaug (CC BY)

Efterfrågad standard för museer på gång 2

Just nu pågår framtagandet av en ny standard som länge efterfrågats av många museer – förvaltning av flyttbart kulturarv. Arbetet leds från Storbritannien där man sedan flera år har en standard inom området som fått stort genomslag både inom landet och i Europa. Nu ska den brittiska standarden vidareutvecklas och bli en gemensam europeisk standard.

Syftet är att överbrygga de skillnader inom området som finns mellan olika kulturinstitutioner runt om i Europa genom att skapa en gemensam grund för professionell förvaltning av samlingar. Standarden beskriver bland annat hur man fastställer policyer och metoder för bevarande, dokumentation, utveckling, information, vård och tillgänglighet så att samlingarna kan användas och utvecklas på bästa sätt.

Standard för montrar utvecklas

Ett annat aktuellt och pågående standardiseringsarbete på museiområdet är del två av en standard som handlar om rekommendationer för montrar till utställning. Denna andra del kommer att handla om tekniska krav på montrar. Standarden kommer att beskriva montrars egenskaper och metoder för att fastställa prestandan avseende olika egenskaper. Olika kravnivåer för att möjliggöra kostnadseffektiva monterlösningar kommer också att föreslås.

Befintliga standarder revideras

Övrigt standardiseringsarbete som särskilt rör museer är de revideringar som pågår av befintliga standarder. Det handlar bland annat om standarden Generella termer och definitioner där en ny version publiceras inom kort (även denna kommer att översättas till svenska).

Standarden med rekommendationer för drift och skötsel av museimagasin öppna för publik uppdateras och anpassas till den nyligen publicerade standarden Nybyggnation för förvaring och användning av samlingar. Vid översynen görs en genomgång av terminologin och ett avsnitt om riskhantering läggs till.

Även dokumentet Riktlinjer och processer för ljussättning av utställningar ses över. Målet är att uppgradera dokumentet från en teknisk specifikation till en europeisk standard. Innehållet anpassas också med tanke på de senaste årens snabba utveckling inom framför allt LED-belysning.

Du kan bidra!

Är du intresserad av att medverka till innehållet i de här eller andra kommande standarder? Det finns alla möjligheter att engagera sig! Hör av dig till oss på Riksantikvarieämbetet så berättar vi mer om hur just du kan bidra. Åke Hultsten, tel 08-5191 8344, utredare vid Kulturvårdsavdelningen, svarar på frågor och slussar dig vidare till rätt person.

Kostnadsfri nedladdning av standarder

Standarderna publiceras genom CEN/TC 346 Conservation of Cultural Heritage, ett europeiskt samarbete inom standardiseringsorganet CEN. I Sverige ges standarderna ut av SIS, Swedish Standards Institute, den organisation som samordnar standardisering i Sverige. SIS samordnar också det svenska arbetet med standarder inom kulturvård (SIS/TK 479 Bevarande av kulturarv) där Riksantikvarieämbetet är ordförande.

Via ett unikt avtal mellan Riksantikvarieämbetet och SIS är drygt 30 europeiska standarder inom kulturarvsområdet fritt tillgängliga åren 2018-2020. Standarderna kan laddas ner utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige.

Ladda ned kulturarvsstandarder

Några röster om att använda standarder i kulturmiljöarbetet

– God beprövad praxis ger kvalitetssäkring och hållbarhet,
Föremålsantikvarie Susanne Nickel, Eskilstuna stadsmuseum.
– Underlättar arbetet och sparar resurser,
Byggnadsantikvarie Katja Meissner, Byggkult AB.
– Förutsägbara processer som är lätta att genomföra och följa upp,
Stiftsantikvarie Heikki Ranta, Lunds stift.

Hur kommer avsnittet ”Övrigt standardiseringsarbete som särskilt rör museer är de revideringar som pågår av befintliga standarder. Det handlar bland annat om standarden Generella termer och definitioner där en ny version publiceras inom kort (även denna kommer att översättas till svenska).” att påverka arbetet med föremålsdatabaser? Finns det någon dialog med databasproducenter och -brukare?

Standarden listar en gemensam nomenklatur främst för åtgärder kring föremålen, men också för arbete kring att beskriva föremålets betydelse. Standarden innehåller inte termer för att klassificera föremål i samlingar, och vi tror därför inte att den kommer att påverka databasernas uppbyggnad i grunden.

Däremot kan den gemensamma terminologin användas för att beskriva eller uppdatera rutinerna för arbetet med föremål och samlingar. Vissa av benämningarna i exempelvis ett museums arbetsbeskrivningar förekommer också i databaser. Det är ord som tillstånd (föremålets skick/kondition), konservering (inte samma som restaurering) eller dokumentation (information om föremålet som antingen är beskrivande eller förvaltningsteknisk). Om de olika posttyperna heter samma i olika museers databaser (exempelvis tillstånd) kan det underlätta för samarbeten mellan museerna. Dessutom kan det underlätta för en framtida användning av andra europeiska standarder, exempelvis den för transport, packning och tillståndsdokumentation av föremål i samlingar.

Eftersom de europeiska standarderna för bevarande av kulturarv är frivilliga är det upp till varje museum hur man vill arbeta med standarder. Vi ser att de kan innebära en kvalitetssäkring, men ofta behöver museet anpassa innehållet till sina egna förutsättningar.

Standarden innebär inte en helt ny begreppsflora inom kulturarvsområdet utan är ett dokument som förklarar och förtydligar våra begrepp samt sätter den i relation till motsvarande termer i engelskan, tyskan och franskan. För den som vill är det möjligt att vara med och påverka det framtida innehållet. Vill du veta mer om hur detta går till, kontakta Åke Hultsten, utredare på kulturvårdsavdelningen, ake.hultsten@raa.se

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: