De flesta arkeologiska undersökningar görs inför markexploateringar men varje år utförs också ca 100 undersökningar i forsknings- eller utbildningssyfte. Foto: Eva Skyllberg (CC BY)

Arkeologiska forskningsundersökningar

Förutom de arkeologiska undersökningar som görs inför markexploateringar finns också undersökningar som utförs i forsknings- eller utbildningssyfte. I dessa fall är det oftast ett universitet eller museum som ansvarar för undersökningen.

Årligen genomförs cirka 100 arkeologiska forskningsundersökningar, oftast är det fråga om mindre undersökningar.

För att genomföra en arkeologisk forsknings- och utbildningsgrävning krävs länsstyrelsens tillstånd. Länsstyrelsen tar ställning till den undersökningsplan som arkeologen presenterar och fattar beslut enligt 2 kap. 8 § KML. För att ge tillstånd till en forskningsgrävning bör länsstyrelsen ställa krav när det gäller dokumentation, rapportering och fyndhantering som i allt väsentligt motsvarar de som gäller för uppdragsarkeologin. Tillstånd till att utföra en arkeologisk forsknings- och utbildningsgrävning lämnas endast till organisationer med arkeologisk kompetens och inte till privatpersoner.

En arkeologisk forskningsundersökning utgår ifrån att arkeologen formulerar en forskningsfråga eller ställer upp en hypotes. Arkeologen väljer då att undersöka (gräva ut) en fornlämning som förväntas kunna besvara frågeställningen. Ofta ingår undersökningen som en del i ett forskningsprojekt som drivs av en forskargrupp, en doktorand eller ett museum. Ibland görs undersökningar i samarbete med amatörarkeologer eller hembygdsföreningar.

Det utförs också arkeologiska undersökningar där det primära syftet är utbildning. Det kan vara fråga om så kallade seminariegrävningar som universitetsinstitutionerna genomför som delar i undervisningen av blivande arkeologer. Det finns också projekt som drivs av museer där skolbarn eller privatpersoner kan vara med och gräva. I vissa fall ordnas kurser eller s.k. grävningsläger.

  • Kontaktperson