Arkeologisk undersökning av en stenåldersboplats 2013 inför byggandet av Västra länken, Umeå.Foto: Eva Skyllberg (CC BY)

Tillståndsprövning

Om samrådet med länsstyrelsen visat att det inte går att lokalisera byggprojektet så att fornlämningar undviks måste byggherren/exploatören göra en ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämningen.

Länsstyrelsen prövar om tillstånd kan lämnas (2 kap. 12 § KML). Om en fornlämning medför orimliga hinder eller olägenheter, kan länsstyrelsen ge tillstånd till att ta bort en fornlämning (2 kap. 12 § KML). Länsstyrelsen gör då en avvägning mellan arbetsföretagets samhällsnytta och fornlämningens betydelse. Länsstyrelsen får bara lämna tillstånd till ingreppet i fornlämningen om exploateringsintresset väsentligt överstiger bevarandeintresset.

Normalt krävs det då att den sökande bekostar de dokumentationsåtgärder som krävs, dvs.  att tillståndet har villkor i form av krav på arkeologiska undersökningar eller andra åtgärder som ska bekostas av exploatören (2 kap. 13-14 §§ KML). Ett tillstånd enligt KML kan behövas även om byggprojektet inte ska utföras på, utan i anslutning till en fornlämning, dvs. inom fornlämningsområdet. Exploatören har ansvar att göra marken tillgänglig för det arkeologiska arbetet. Det kan handla om markägartillstånd eller avverkning av träd.

När länsstyrelsen bedömer att en arkeologisk undersökning måste utföras upprättas ett förfrågningsunderlag där länsstyrelsen beskriver undersökningens förutsättningar och vilka krav som ska ställas på undersökningens omfattning, ambitionsnivå och på de arkeologer som ska utföra undersökningen. Förfrågningsunderlaget skickas till en arkeologisk undersökare: Statens historiska museer, ett länsmuseum eller ett fristående arkeologiföretag. Undersökaren upprättar en undersökningsplan som är en beskrivning av hur undersökningen ska genomföras och hur den kommer att avrapporteras, samt budget och tidplan. Länsstyrelsen fattar sedan ett beslut som anger undersökningens kostnad och vem som ska utföra undersökningen. Både förfrågningsunderlaget och undersökningsplanen läggs som bilagor till beslutet. Undersökningen ska vara av vetenskapligt god kvalitet och genomföras till en kostnad som inte är högre än motiverat. Både under fält- och rapportarbetet har länsstyrelsen tillsynsansvar för undersökningen.

Vid stora undersökningar med en kostnad över 20 prisbasbelopp, genomför länsstyrelsen ett anbudsförfarande för att utse den som ska utföra undersökningen. Anbudsförfarandet görs enligt reglerna i föreskrifterna för uppdragsarkeologin  (KRFS 2017:1).och lagen om offentlig upphandling gäller inte. Länsstyrelsen upprättar i dessa fall ett utvärderingsprotokoll som biläggs beslutet.

Om en fornlämning påträffas och blir känd först under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del där fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska genast anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Om fornlämningen inte förut varit känd så bekostas borttagandet av en sådan fornlämning av staten (2 kap. 14 § p.1 KML).

Länsstyrelsen ska genast underrätta kommunen om beslut i ärenden som avses i 2 kap. 2, 9, 11 och 12 §§ KML (förordning (1988:1188) om kulturminnen (KMF) 5 §), det sker vanligen genom att sända en kopia på beslutet.

Arkeologi kan inspirera gestaltning av bebyggelse

När arkeologiska undersökningar görs som tar fram spännande kunskap är det inte alltid det blir känt för de som sedan flyttar in i husen. Ett sätt att göra det är att låta gestaltningen av bebyggelsen ta sin utgångspunkt i den historiska kunskapen. Det kan vara bilder av fynd som används i utsmyckningen, att arkeologiska strukturer bildar utgångspunkt vid planeringen av utemiljöer, men också att fornlämningar rekonstrueras på en ny plats, till exempel stensättningar eller andra gravar. I enstaka fall kan fornlämningar integreras i byggnaden som uppförs på platsen.

  • Kontaktperson