Vad är ett fornfynd?
Enligt kulturmiljölagen är fornfynd ett föremål från förhistoriska eller äldre tider som saknar ägare när de påträffas.
Fornfynd uppdagas ofta av en tillfällighet på många olika typer av platser – vid kända fornlämningar men också på helt andra platser, på land och i vattnet, i naturen och på odlade eller bebyggda marker.
Platser där fornfynd hittas ska undersökas arkeologiskt för att dokumentera spåren efter hur de legat i marken och för att ta hand om ytterligare fynd som kan ligga kvar på platsen. Om du hittar ett fornfynd ska du inte röra om eller gräva vid platsen. Kontakta och anmäl ditt fynd till länsstyrelsen snarast.
Fornfynd kan vara allt ifrån stenyxor, redskap och smycken till mynt och andra föremål av olika material. Ett fornfynd kan bestå av ett enstaka föremål (ett lösfynd), flera föremål (till exempel en silverskatt) eller minst två föremål som lagts ned tillsammans (en depå).
Enligt 2 kap 6 § i KML är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lag (2013:548).
Riksantikvarieämbete kan lösa in fynd som består av ädelmetaller och kopparlegeringar samt är äldre än 1850. Endast upphittaren har rätt till att få ersättning för fornfyndet. Kontakta länsstyrelsen för information om hur upphittade fornfynd kan bli bedömt för inlösensersättning eller hittelön.