Solceller på ett Georgianskt hus, Edinburgh. Foto: (CC BY)

Vad är varsam energieffektivisering?

För att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska fortsätta att nyttjas och bevaras är energieffektivisering en förutsättning. Klimat- och miljöpåverkan och politiska mål, lagar och regler för energieffektivisering påverkar det befintliga byggnadsbeståndet.

Är det möjligt att genomföra energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utan att förändra dess kulturhistoriska värden? Ja, det är möjligt om det genomförs på ett varsamt sätt utifrån byggnadens förutsättningar.

– Begreppet varsam är kopplat till varsamhetskravet i Plan- och bygglagen, PBL, och med det menas att alla ändringar av en byggnad ska utföras försiktigt så att man tillvaratar byggnadens värden och kvaliteter, förklarar Therese Sonehag, arkitekt på Riksantikvarieämbetet.

Att tänka långsiktigt

Genom att bevara, använda och utveckla våra hus kan de fortsätta att leva. Att vårda och återanvända våra byggnader i stället för att riva dem är bra för klimatet, för miljön och för att vårt byggda kulturarv ska finnas kvar och berika samhället.

Om samhället ska minska sin klimatpåverkan behöver vi bli mycket bättre på att utgå från det redan byggda. Det gäller såväl de stora samhällsbyggnadsprocesserna som att varsamt underhålla det egna huset.

Med varsamma åtgärder som vindsisolering, fönstertätning och anpassning av värmesystem kan äldre hus bli energieffektiva utan stora ingrepp. Det är både miljövänligt och kostnadseffektivt.

Ur ett så kallat livscykelperspektiv är bevarande och underhåll av redan befintliga byggnader och byggnadsdelar att föredra framför rivning och utbyte mot nytt material. Ett exempel är byte av fönster och dörrar, som kan ge miljövinster sett till U-värden, men som innebär energikrävande tillverkningsprocesser och transporter. En förbättring av befintliga konstruktioner kanske inte ger lika låga U-värden, men kan nå ganska långt och samtidigt ge andra vinster för både miljön och kulturmiljön.

Ett U-värde (värmegenomgångskoefficient) anger en byggnadsdels (som en vägg eller ett fönster) isoleringsförmåga. Det mäter hur mycket värmeenergi som passerar en viss yta per tidsenhet och per grads temperaturskillnad mellan insida och utsida.

Klimatförändringar ställer nya krav

Parallellt med ökade krav på energieffektivisering ökar behovet av förvaltningsinsatser på grund av klimatförändringarna, både för enskilda fastighetsägare, företag och myndigheter. Det kommer att krävas kortare tidsintervaller för tillsyn, underhålls- och driftåtgärder. Byggsektorn och kulturmiljövården har en viktig uppgift i att hitta hållbara lösningar som både leder till energieffektivisering, bevarar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samtidigt minskar risken för skador från framtida klimatförändringar.

Det finns många studier och rapporter som visar att varsam energieffektivisering lönar sig, både ur energi- och miljösynpunkt.

Länkar om energieffektivisering.