Olika plastföremål i en monter.

Plast i samlingar

Plastmaterial förekommer i de flesta museisamlingar både som föremål helt tillverkade av plast men också som en del i färger, ytbehandlingar, fibrer och limmer. Att bevara plastmaterial kan ofta vara en utmaning då innehållet i plasten ofta är okänt och att den lätt bryts ned och förstörs.

Moderna materials nedbrytning och bevarande är ett relativt sett nytt kunskapsområde. Under de senaste tio åren har dock både intresse och forskning ökat, främst inom identifiering, skadeinventering, nedbrytning, förvaring och förebyggande åtgärder. Intresset för kunskapsuppbyggnad även inom aktiv konservering har ökat under de senaste åren. Behovet av ny kunskap inom området är dock stort.

Vårda väl-blad

Det finns nu två Vårda väl-blad rörande plast:
Hantering och förebyggande åtgärder för plast i museisamlingar
Identifiering av plast i museisamlingar

Foga samman plast

Under 2012 utförde Riksantikvarieämbetet tillsammans med Swerea KIMAB och Kungliga Tekniska Högskolan en undersökning av limningsmaterial för museal styrenplast i projektet ”Foga samman plast – vad händer på lång sikt?”

En artikel har också publicerats i Studies in Conservation, Vol. 60:2, s. 107-120: Adhesives for adhering polystyrene plastic and their long-term effect.

Vad händer på lång sikt?

Mängden plastföremål i våra museisamlingar ökar. Därmed ökar också behovet av kunskaper och metoder för konservering av plastföremål. Ett område där ytterligare forskning efterfrågas är inom limning och hopfogning och dess påverkan på föremålen på lång sikt.
Plastföremål finns i ökande omfattning inom kulturhistoriska, design-, konst- och konsthantverksamlingar. Plastmaterial kan förekomma i en mängd olika former så som färg och ytbehandling, fibrer, tredimensionella fasta föremål och limmer.

Moderna materials nedbrytning och konservering är ett relativt sett nytt område inom konserveringsvetenskap. Under de senaste tio åren har dock både intresse och forskning på området inom bevarandesektorn ökat, främst inom identifiering, skadeinventering, nedbrytning och förebyggande åtgärder. Behovet för forskning inom aktiv konservering är stort. Ett område som lyfts fram är limning, hopfogning och dess långtidspåverkan.

Sammanfogning av plast

Inom vården av våra kulturarvssamlingar finns tillfällen då föremål behöver sammanfogas. Det kan vara på grund av mekaniska skador eller nedbrytningsskador. Frågan uppkommer då om vilket limningsmaterial som bör väljas i avseende på stabilitet, åverkan på föremålet och hur fogen kommer att åldras.

Under 2012 utförde Riksantikvarieämbetet tillsammans med Swerea KIMAB och Kungliga Tekniska Högskolan en undersökning av limningsmaterial för museal styrenplast i projektet ”Foga samman plast – vad händer på lång sikt?”. Flera museer har ingått i en referensgrupp. Projektet var avgränsat till styrenplast, bland annat utifrån en skadeinventering som gjordes i samband med FoU-projektet Morgondagens kulturobjekt. Resultaten kommer att leda till bättre förutsättningar för att kunna välja korrekt metod och material för bevarande av plastföremål i våra kulturarvssamlingar.

Frågor som projektet söker svar på är:

  • Hur stabila är de limämnen (adhesiv) som används? Vad händer på lång sikt med fogen och föremålen?
  • Vad har de för effekt på föremålen? Vilka kemiska och mekaniska förändringar kan uppstå?
  • Vilka adhesiv är lämpliga? Hur kompatibla med plastmaterialen är de?

Utifrån en enkät bland konservatorer, en initial testning samt diskussioner i en referensgrupp valdes sju olika limmer. De har testats på skivmaterial av antingen transparent polystyren eller vit slagtålig polystyren, även kallad HIPS (high impact polystyrene).

Använda metoder har varit bedömning av arbetsegenskaper och utseende, färgmätning, draghållfasthetsmätning, hårdhetsmätning, bedömning av brottyp, studie med SEM-mikroskopi samt infraröd mikroskopspektroskopi (FTIR) före och efter åldring. Accelererad nedbrytning utfördes genom ljusåldring.

Se ett filmklipp som visar hur dragprovning (Tensile testing) går till.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017