Rullatorer utanför en kyrka.
Hur lätt är det att komma in i våra kyrkor? Foto: ( CC BY)

Tillgängligare kyrkor

”Välkommen in!” Så inleds handledningen om tillgänglighet i Gotlands kyrkor som Visby stift i samarbete med Gotlands länsmuseum har färdigställt. Den ingår i ett projekt som har fått namnet Över tröskeln – tillgänglighet på kyrkogård och i kyrka.

Jörgen Renström, byggnadsantikvarie på Gotlands Museum, har varit projektledare. Han berättar att ambitionen har varit att hjälpa församlingarna med goda exempel på vad som är praktiskt genomförbart, var pengar kan sökas och ungefär vad olika åtgärder kostar. Samtidigt vill projektet upplysa om hur ganska enkla åtgärder kan göra kyrkan tillgänglig för många fler personer, till exempel kontrastmarkeringar och bättre ljudanläggningar. En vanligt spridd missuppfattning är att det bara är personer med nedsatt rörelseförmåga som berörs.

– Det är ramper som i första hand upptar församlingarnas tankar, säger Jörgen Renström. Men det är minst lika viktigt att till exempel teleslingor, som ju har funnits i många år, regelbundet kontrolleras av tekniker så att de fungerar som de ska.

Skriften Tillgängligare i Visby Stift innehåller handfasta tips om vad församlingar bör tänka på för att göra sina kyrkor och kyrkogårdar mer tillgängliga. Konkreta råd om kontrastmarkeringar, räcken, halkskydd, bänkar och ramper illustreras i text och bild.

Lathund för tillgänglighetsarbete

Jörgen Renström hoppas att församlingarna med hjälp av informationen ska lära sig mer om olika funktionsnedsättningar och de hinder som finns i miljön. De ska förhoppningsvis kunna identifiera den verklighet som beskrivs. Handledningen innehåller bilder, bildtexter och exempel från andra församlingar, både i Visby stift och på andra håll inom Svenska kyrkan.

Projektledaren har lagt märke till att det blir ett bättre resultat när kyrkvaktmästare och klockare engagerar sig. Kanske har de jobbat längre på samma ställe än kyrkoherden som ju är ytterst ansvarig för detta område. Därför finns avslutningsvis en lathund som betonar vikten av att alltid ha med tillgänglighetsfrågor på dagordningen vid olika möten, till exempel i kyrkorådet.

Kanske kan lathunden tjäna som inspiration till andra organisationer som vill förbättra sin tillgänglighet? Hembygdsgårdar och museer kan säkert dra nytta av dessa tips och råd. Så här ser lathunden ut:

– Betrakta tillgänglighetsarbetet som en ständigt pågående process.
– Betrakta alla aspekter – från parkering till kor – så att förbättringar ingår i en tänkt helhet.
– Sätt upp tillgänglighet som en permanent punkt på kyrkorådets dagordning.
– Utse en person som ges ansvaret för tillgänglighetsfrågorna.
– Vidareutbilda personal och förtroendevalda om dessa frågor.
– Börja med de enklaste åtgärderna.
– Informera besökarna om hur tillgänglig kyrkan är så att man kan få reda på det inför sitt besök.
– Ha i åtanke att tillfälliga besökare kan ha andra behov än församlingsmedlemmarna.
– Fundera långsiktigt och strategiskt hur tillgänglighetsåtgärder skall fördelas bland församlingens kyrkor.

Projektet har finansierats av kyrkoantikvarisk ersättning.

Lästips

Stockholms läns museums tioåriga arbete för att göra fler kulturhistoriska platser mer tillgängliga.

Utdrag ur handledningen: Visa eller stäng

Det är […] bra att påminna sig om att så många som 20 procent av befolkningen har en bestående funktionsnedsättning. Eftersom kyrkans besökare har en hög genomsnittsålder innebär det att kanske upp till hälften av kyrkobesökarna kan räknas in i den här gruppen. […]

På Gotland har sammanlagt 11 500 personer bestående funktionsnedsättning. 770 använder rullstol och 1 150 rollator. 740 personer har en synnedsättning som är så stor att det gör det svårt för dem att till exempel läsa dagstidningen. Nästan 6 000 personer har nedsatt hörsel och av dem ungefär 900 så mycket att de inte kan höra vad som sägs i telefon. 2 900 har statistiskt sett urininkontinens. Till dessa grupper brukar man också lägga till allergier, elöverkänslighet, psykisk ohälsa samt läs- och skrivsvårigheter.