Skadegörelse

Skadegörelse drabbar framför allt fornlämningar och andra kulturlämningar i samband med markberedning inom skogsbruket. Skador på kulturarvet kan också uppstå inom jordbruksdriften vid till exempel plöjning, täkt och anläggningsarbeten. Under vatten skadas fartygslämningar främst vid ovarsam dykning, men viss åverkan sker även i samband med ankring och fiske.

Åverkan på religiösa byggnader liksom andra lagskyddade byggnadsverk är även det ett problem som påverkar kulturarvet negativt. Den skadegörelse som ger den största skadan är anlagda bränder. Andra typer av skadegörelse är klotter på till exempel runsten och byggnadsfasader eller att gravstenar välts omkull på begravningsplatser.

Det maritima kulturarvet

För att förebygga brott mot det maritima kulturarvet har Riksantikvarieämbetet i samarbete med Statens Maritima Museer och Kustbevakningen tagit fram en utbildningsplan för kustbevakare. Den första utbildningen skedde under 2009. Syftet är att förstärka övervakningen av lagskyddade fartygslämningar och förbättra kustbevakarnas kunskap om hur föremål upptagna från vrak ser ut. Utbildningen syftar även till att öka Kustbevakningens samverkan med kulturmiljövården. Numera övervakar Kustbevakningen i samarbete med Riksantikvarieämbetet ett stort antal kända fartygslämningar som är skyddade av kulturminneslagen.

Riksantikvarieämbetet har deltagit i projektet att bilda ett marint kulturreservat vid Dalarö i samverkan med Haninge kommun och länsstyrelsen i Stockholm. Syftet är att tillgängliggöra det maritima kulturarvet för dykare samtidigt som slitaget på fartygslämningarna blir så liten som möjligt.

Skador i skogsbrukets spår

Sedan flera år tillbaka arbetar Riksantikvarieämbetet tillsammans med Skogsstyrelsen för att informera och utbilda skogs- och markägare om var man kan finna information och hur man kan hantera fornlämningar i samband med olika skogsbruksåtgärder för att inte skador ska uppstå.

Tillsammans med Skogsstyrelsen och länsstyrelserna i tre län prövar Riksantikvarieämbetet sedan ett par år tillbaka ett förenklat sätt att nå markägare och skogsbrukare med information om vilka åtgärder som är lämpliga att vidta då man bedriver skogsbruk där det finns fornlämningar.

Trots omfattande utbildningsinsatser, främst från den regionala kulturmiljövårdens sida, påverkas eller skadas årligen cirka 40–45 procent av berörda forn- och kulturlämningar, cirka hälften av dessa får skador eller grova skador. Skadorna orsakas främst vid markberedning.

Kulturpolytax är benämningen på det system för uppföljning av skador på forn- och kulturlämningar orsakade av skogsbruket som Skogsstyrelsen har utvecklat i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Skogsstyrelsens rapport om resultaten från de fyra första årens arbete med kulturpolytaxen finns att ladda ner här.

Ifråga om brottslig skadegörelse på kulturarvet utdöms straff enligt kulturminneslagen i de fall det handlar om åverkan på fornlämningar. I de fall skadegörelsen till exempel drabbar en begravningsplats eller ett byggnadsminne regleras ansvaret enligt Brottsbalken.