Lärarfortbildning på nätet

Gör det inte för komplicerat, då brukar man undvika många fallgropar.

Detta behövs

Grundutrustningen är densamma som för ett digitalt möte eller en digital visning:

• en dator med programvara för digitala möten installerad och
• ett headset
• en stabil internetuppkoppling.

Vanliga mötesplattformar är Zoom, Teams, Meet och Skype. Det kan dock finnas begränsningar i hur många deltagare ni kan ha i ett möte. Det bör IT-ansvarig ha koll på. Ibland kan de ge undantag så att ni kan öka antalet deltagare.

Om ni vill sända från till exempel en utställning behöver ni undersöka om det finns en stabil och tillräckligt bra internetuppkoppling där. Återigen är IT-ansvarig en resurs.

Testa tekniken

Innan ni börjar med skarpa möten: Samla en testgrupp på fem till tio personer, gärna även någon med IT-ansvar, och genomför en testsändning. Det är bra om några i testgruppen kan delta hemifrån, så ni testar olika miljöer där deltagarna kommer att befinna sig. Efter testet vet ni om uppkoppling, ljud och ljus är tillräckligt bra samt om presentationen fungerar.

Om man inte har utrustningen eller kan själv: Kroka arm med någon som redan kan och har teknik.  Samarbeta med en aktör och arrangera fortbildningen tillsammans. Ni kan till exempel bidra med innehåll genom att vara ”gästföreläsare” på en fortbildning som någon annan håller i. Eller så hittar ni någon annan form för samarbete.

En annan fördel med att samarbeta kring genomförandet är att ni får tillgång till varandras målgrupper och därmed når ännu fler. Tillsammans blir vi starkare!

Planera i tid

Börja idéarbetet tidigt, gärna 4 till 6 månader före genomförandet. Då har ni gott om tid att förbereda både innehåll och testa tekniska lösningar och presentationsteknik. Grundläggande i planeringen är givetvis att klargöra syfte och målgrupp för fortbildningen, vilket innehåll ni ska presentera samt när och hur länge fortbildningen ska pågå.

Syfte

Den första frågan ni behöver svara på är varför ni ska arrangera en lärarfortbildning. Och framförallt vet ni vilken nytta som lärarna kommer att få genom mötet?

Ni kanske vill uppnå något mer än att dela med er av kunskap och engagemang. Ni kanske har tagit fram lektionsmaterial som ni vill att lärarna ska hitta och använda.

Eller en Facebook-grupp som ni har startat för att bibehålla och utveckla relationen med er målgrupp. Just det kan vara en bra idé för att ge lite tips för den som vill fortsätta att följa er eller använda ert material.

Vem är mottagaren?

Lärarnas ämneskunskap skiljer sig åt beroende på vilken utbildning de har gått. För yngre årskurser ligger fokus på läs- och skrivinlärning och för de äldre årskurserna är ämnesstudier prioriterade.

En grov uppdelning som fungerar bra är F-6 och 7-9/gymnasiet. Har ni möjlighet att genomföra fler tillfällen är det förstås bättre att göra indelningen stadievis, F-3, 4-6, 7-9 och gymnasiet. Det finns andra lärarkategorier också, som förskolelärare och SFI-lärare.

De som undervisar i årskurs 7-9/gymnasiet efterfrågar i högre grad populärvetenskapliga föreläsningar. Bland de som undervisar i F-6 efterfrågas främst fakta och didaktiska tips. Lättanvända lektionsmaterial med koppling till det presenterade innehållet efterfrågas av båda grupperna.

Välja innehåll

Det är roligt (och svårt) att välja vilket innehåll som ska förmedlas. Det finns ju så mycket kunskap på en kulturarvsinstitution. Utgå från er styrka, det ni är bäst på och knyt det till det centrala innehållet i kursplanen. Undvik att göra sådant som någon annan redan gjort. Om det efterfrågas kan ni alltid hänvisa till ett sådant material.

Ni får säkert frågor från både elever och lärare när ni träffar dem på skolprogram. Dessa frågor är viktiga ledtrådar till hur er kunskap kan stötta lärarna i deras arbete. Det kan också vara värt att bekanta sig med några läroböcker för att se hur innehållet presenteras där och sedan tänka utanför läromedelsboxen. Hur kan ni med era unika förutsättningar bygga vidare på skolans läromedel?

Det är skillnad på vilket innehåll som fungerar i digital och fysisk kontext. En tumregel är att om det kan upplevas eller användas digitalt fungerar det som innehåll på en digital fortbildning. En digital fortbildning bör undvika att förmedla innehåll som deltagarna endast har användning av på er fysiska plats. Det går förstås bra att ha en digital träff för lärare i närområdet, men då behöver det kommuniceras tydligt.

När ni har valt ett innehåll som ni vill dela med er av behöver ni avgränsa det så att ni kan förmedla det på 30 minuter, se mer om upplägg i exemplen här nedanför.

Varför just er fortbildning?

Här är det viktigt att vara mycket tydlig. Vad gör det värt att avsätta tid? Vad krävs för att man ska anmäla sig till en digital träff i jobbsammanhang? Utgå från vad ni själva har för preferenser och fundera sedan på vad som gäller för dem ni vänder er till. Fråga några lärare om ni är osäkra!

Med tanke på den tidsbrist som lärarna arbetar under behöver den avsatta tiden för fortbildning ge något som underlättar arbetet. Det kan vara fakta, inspiration, lektionsmaterial eller ny forskning.

Tidpunkt och längd

Hur ser verkligheten ut för era tänkta deltagare? När slutar deras lektioner för dagen? Fråga några lärare eller undersök några barns skolscheman för att få en uppfattning. Efter sista lektionen vill läraren förmodligen få ut eleverna ur klassrummet, kanske hämta en kopp kaffe och sätta sig tillrätta framför datorn. Ett riktmärke kan vara att börja tidigast 15.00 för F-6 och tidigast 16.00 för 7-9/gymnasiet.

Hur lång bör en digital fortbildning vara? 30 minuter kan kännas stressigt, men kan fungera om innehållet är väldigt begränsat. 60 minuter är i stället lång tid att sitta framför skärmen och aktivt ta in det som förmedlas. 45 minuter brukar kännas ganska lagom, för såväl deltagare som arrangör.

Om ni vill att deltagarna ska vara aktiva och diskutera bör ni vara beredda på att många är trötta efter en hel dag med lektioner och kanske väljer bort en fortbildning där de ska vara aktiva. Samtidigt är det väldigt trevligt att prata direkt med deltagarna och det kollegiala samtal som blir mellan deltagare i diskussionsgrupper brukar vara mycket uppskattat.

Tillbaka till startsidan för lärarfortbildning!