Vad har vi gjort tillsammans inom regional utvecklingssamverkan?

Vi har förutom att samråda och genomföra aktiviteter i vissa frågor av kulturpolitisk art i inriktat oss särskilt på frågor som rör civilsamhälle, medborgare och landskap samt kommunernas breda kulturmiljöarbete.

Riksantikvarieämbetet har fått stöd i att planera och genomföra workshops och konferenser men också deltagit i och stöttat regionala arrangemang. Riksantikvarieämbetet har deltagit i regionala kulturpolitiska seminarier och samtal. Vi har samverkat kring kulturmiljöstatistik.

Näringsliv, regional utveckling och entreprenörskap, liksom mångfald och tillgänglighet samt digitalisering, är också högst aktuella frågor som vi diskuterat och deltagit i varandras aktiviteter och gjort gemensamma arrangemang kring.

Vi har sökt nya kanaler och målgrupper genom utbildningsinsatser för och tillsammans med museer, universitet och folkhögskolor.

Vi har initierat och börja testa insatser riktade till kommunerna. De handlar om att visa intresse för och skaffa sig kunskap om det kulturmiljöarbetet som redan görs i kommunerna och får dem att öka sitt engagemang genom att inspireras av varandra.

Samverkan har varit värdefull och det finns goda skäl att fortsätta utveckla den.

Mer om vad vi har gjort tillsammans inom regional utvecklingssamverkan

I det följande presenteras en del av vad vi konkret gjort tillsammans 2011-2016. Perspektivet är dock huvudsakligen Riksantikvarieämbetets.

Vi redovisar det som gjorts dels under rubriken samråd och aktiviteter, dels under rubrikerna civilsamhälle, ideella och landskap, kommunernas breda kulturmiljöarbete. De senare är några områden som återkommit i samverkan mellan parterna, men på lite olika sätt. Under rubriken arbetssätt reflekterar vi kring likheter och olikheter i perspektiv och arbetssätt.

Samråd och aktiviteter

Som nämnts tidigare finns det anledning att försöka lyfta kulturmiljöfrågorna i kultursamverkansmodellen. Riksantikvarieämbetet har behov av råd och dåd från regionala aktörer. Vilka är till exempel de aktuella frågorna, vad är intressant att informera om eller diskutera, vilka aktörer bör delta? De tre regionerna/landstinget och länsstyrelserna har bidragit i planeringsfaser och deltagit med föreläsningar i bland annat följande arrangemang:

Våren 2012 genomfördes en första workshop om kulturmiljö och kultursamverkan med ett 30-tal deltagare från olika myndigheter. Sammanfattningsvis konstaterades vid workshopen att regioner/landsting och länsstyrelser med flera menade att det finns behov av utvecklingssamverkan och att Riksantikvarieämbetet sprider kunskaper och erfarenheter, utvecklar metoder och inspirerar genom goda exempel. En gemensam utmaning för alla kulturarvsaktörer är att göra kulturarvs- och kulturmiljöfrågor mera begripliga och därigenom mer attraktiva för den lokala och regionala politiken.

Myndigheten för kulturanalys har fått i uppdrag att ta fram en kulturmiljöstatistik och hösten 2013 ordnade vi tillsammans en workshop. Vad gäller de regionala museernas kulturmiljöarbete genomfördes en workshop i oktober 2014 där våra tre samarbetspartners deltog. Även frågan om hur statistiken ska samlas in för att undvika dubbelredovisning för muserna har väckts tillsammans. Riksantikvarieämbetet har 2014 haft ett regeringsuppdrag rörande de regionala musernas kulturmiljöarbete. Insamlingen av data har diskuterats med parterna. Underlag för statistiken har lämnats under 2015 från bland annat Riksantikvarieämbetet till Myndigheten för kulturanalys som ska avrapportera uppdraget 2016.

Riksantikvarien har vid några tillfällen träffat regionala politiker för samtal om kulturarv och kulturmiljö. Personal från Riksantikvarieämbetet har deltagit i seminarier och kulturpolitiska samtal med kulturnämnder.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit initiativ till en brett sammansatt referensgrupp vid länsstyrelsen för det kommande arbetet med ny kulturplan i regionen.

Vi har också fått bekräftelse från våra partners att utvecklingssamverkan underlättat för tjänstemännen att förklara kulturarvs- och kulturmiljöarbetet och motivera prioritering och insatser.

På Vårmötet i Umeå 2014 behandlade ett av de teman som Riksantikvarieämbetet ansvarade särskilt för om kulturpolitik. Regionala politiker och tjänstemän från de tre samverkansområdena bidrog i planeringsarbetet och deltog också i seminarierna. Vid seminarierna diskuterades frågor som berörde kultursamverkansmodellen, gränsen mellan tjänstemän och politikens uppgifter, bilsamhället med mera. Det är diskussionsämnen som växt fram inte minst genom utvecklingssamverkan.

Nya överenskommelser har tecknats under 2015.

Efter nyåret 2014/15 finns det många nya regionala kulturpolitiker som en följd av valet i september 2015. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en introduktion om kulturmiljö för bl.a. politiker Då och nu – att bevara, använda och utveckla kulturmiljön och som finns tillgänglig på denna hemsida. De tre regionerna/landstinget har fungerat som en referensgrupp.

Detsamma gäller för den konferens för regionala kulturpolitiker och representanter för regioner, länsstyrelser och länsmuseer som hölls den 10 mars 2015 med cirka 100 deltagare från hela landet – En doldis i kultursamverkan – kulturmiljö i regional kulturpolitik. Politiker och tjänstemän från de tre samverkanslänen medverkade även i programmet. Initiativet blev mycket uppskattat och konferensen var fullbokad. Konferensen är den första någonsin som Riksantikvarieämbetet anordnat som vänt sig särskilt till regionala politiker.

Det moderna samhällets kulturarv är en aktuell fråga runt om i landet. Tillsammans med Västra Götalandsregionen genomfördes ett seminarium kallat Peak Car – är det dags att börja minnas? på Vårmötet i Umeå 2014. Västra Götaland är biltillverkningens kärnregion i Sverige och påverkas direkt av upp och nedgångar i efterfrågan på nya bilar. Vid Innovatum i Trollhättan har ett seminarium hållits i ämnet hösten 2015.

Näringsliv, regional utveckling och entreprenörskap, liksom mångfald och tillgänglighet samt digitalisering, är också högst aktuella frågor som vi diskuterat och deltagit i varandras aktiviteter och gjort gemensamma arrangemang. I januari 2015 genomfördes en konferens i Sundsvall på temat Kulturarv som stimulans för regional utveckling.

Vi har tillsammans genomfört konferenser med civilsamhälle respektive kommuner som målgrupper. Höstmötet 2012 förlades för första gången utanför Stockholmsregionen, till Malmö. Temat var civilsamhället. Inför mötet togs skriften Landskap åt alla fram i samarbete med ABF i syfte att fungera som kursmaterial för studiecirklar. Även en studievägledning har tagits fram. Detta inspirerade till ett gemensamt FoU-projekt (se vidare nedan).

Civilsamhälle, invånare och landskap

I alla tre områden har civilsamhälle, invånare och landskap varit återkommande teman på olika sätt.
I Västra Götaland har vi samarbetat om det ideella engagemangets utveckling och på landskapsperspektivet genom att återkommande anordna, bidra ekonomiskt till och delta i konferenser där civilsamhälle och ideella organisationer deltagit. Även ett seminarium i digitalt berättande för arbetslivmuseer och hembygdsföreningar har genomförts. Tillsammans med Statens Fastighetsverk och Naturvårdsverket anordnades 2011 en studieresa till Västra Götaland om landskapsperspektiv.
I samarbete med Hola folkhögskola, Västernorrland, genomfördes våren 2015 en tvådagars kurs för lärare på folkhögskolor. Lärarna skulle både inspireras och praktiskt lära sig att använda kulturmiljö i sin undervisning i olika kurser. Vidare genomfördes en kurs i augusti 2015 för kulturarvskreatörer, dvs. steget innan ett eventuellt entreprenörskap – Hur få inspiration till nya idéer och testa en bra idé som utgår från kulturmiljö?

Under dessa år har vi påbörjat och genomfört två gemensamma FoU-projekt. Det ena Skärningspunkter och glapp i länkat, delat och nätverkat kulturarv handlar om att undersöka och förstå effekter hos användarna och konsekvenser för det professionella kulturmiljöarbetets (digitala) förmedlingsuppgifter. Drivs av Linköpings universitet 2015-2016 i samarbete med ABM-resurs i Västernorrland. Syftet är att förstå skärningspunkter och glapp mellan intressegemenskapers kulturarvspraktiker och myndigheters digitala verksamheter.

Det andra FoU-projektet sker i samverkan med Skåne och handlar om utbildning i landskap för tjänstemän inte minst i kommunerna. Det har resulterat i en 3-poängs universitetskurs. Inspirationen till kursen kom ur studiecirkelskriften Landskap åt alla (se ovan) och behovet att professionella med kompetens att utbilda studiecirkelledare.

Kommunernas breda kulturmiljöarbete

De statliga målen för kulturmiljö är tänkta att fungera vägledande och inspirerande även för bl.a. kommunerna. Det är en uppgift för Riksantikvarieämbetet att bidra till att det blir så. I fokus för det kommunala kulturmiljöarbetet står plan- och bygglagen. Kommunerna gör dock mycket mer, och i fler delar av förvaltningen, som handlar om kulturarv och kulturmiljö. Vi har i utvecklingssamverkan försökt vända på perspektiven och låta kommuner att lära av varandra. Vi har tillsammans utvecklat två arrangemang.

Med Västarvet som genomförare har en första kommunmässa, Arena 49, genomförts i november 2013. Kommunmässans koncept bygger på att kommunerna själva står i centrum och delar med sig av sitt arbete för och med natur- och kulturarv och kulturmiljö. Myndigheter och andra ”ställer ut” valda verksamheter. Kommunmässan handlar om att erbjuda en plattform där många sedan får vara med och bidra med innehållet. En utvärdering av mässan 2013 visar att deltagarna från ett 20-tal av regionens 49 kommuner var mycket nöjda och önskade se en fortsättning.Riksantikvarieämbetets uppgift att är medverka och sprida kunskap om denna typ av arrangemang till andra delar av landet.  Den 2 december 2015 genomfördes ytterligare en kommunmässa i Västra Götaland – Arena 49.

Under 2015 har vi tillsammans med Västra Götaland, Skåne och Västernorrland testat ytterligare ett arrangemang – Årets kulturmiljökommun. Kommunerna gavs möjlighet att ansöka och under de fyra nationella kulturmiljömålen ange hur de bevarar, använder och utvecklar kulturmiljö i sin kommun. Vinnarna som utsågs i juni 2015 och som blev tre, presenterades vid Riksantikvarieämbetets höstmöte i november.

En utvärdering har gjorts som visar att projektet är uppskattat och bör fortsätta. Pilotprojektet kommer att permanentas från 2017 och avses äga rum vartannat år med möjlighet för alla kommuner i hela landet att ansöka.

Stora och små, lika och olika

Våra tre samarbetspartners arbetar på lite olika sätt. De är också olika stora. Det är en del av själva poängen. Samverkan är strategisk och har skett genom att parterna utsett kontaktpersoner till en samverkansgrupp (finns tre länsvisa grupper). Kontaktpersonerna rapporterar till och stämmer av i gruppen regelbundet under året. Samverkan har även haft en aktivitetsnivå och omsatts i projektform med operativt verksamma, framförallt regionala museer (jfr Västarvet ovan), men även t.ex. folkhögskolor, eller genom forskningsuppdrag till universiteten.

Vi har tillsammans försökt sprida kunskap om att vi samverkar via press och hemsidor. Det är lättare att göra samverkan känd i ett mindre län som Västernorrland än i stora län som Västra Götaland och Skåne. I de senare har det varit svårare att intressera pressen. Inte minst museerna behöver känna till utvecklingssamverkan. Riksantikvarieämbetet har gjort bedömningen att kultursamverkansmodellen gör det viktigt att utveckla kontakter med museernas huvudmän, dvs. de som finansierar och ger museerna deras uppdrag. Initialt har några av museerna varit avvaktande. Vartefter de engagerats för uppdrag verkar de börjat inse att förändringarna av den kulturpolitiska spelplanen gör det motiverat att bedriva utvecklingssamverkan.

I Västernorrland inleddes hösten 2014 det tvååriga projektet Kulturarv i utveckling. Projektägare är landstinget, länsstyrelsen och länsmuseet Murberget gemensamt och de två projektledarna är anställda vid länsstyrelsen. Det är en satsning som ger länet såväl kapacitet som kompetens att kommunicera och pröva verksamheter och det påverkar även utvecklingssamverkan positivt. En rad aktiviteter har genomförts under 2015. Överenskommelsen om utvecklingssamverkan har hjälpt till med att denna kraftsamling prioriterats politiskt.

Även i Skåne har kulturarvs- och kulturmiljökompetensen och kapaciteten vid regionen haft en avsevärd tillväxt under de senaste åren, från två till fem personer. Det är generellt och nationellt sett en förutsedd utveckling, som inte alla sett som positiv – administrationen växer och verksamheterna krymper tycker några. Men för åtminstone kulturmiljöfrågorna, som delvis har sitt ursprung, sin lösning och sin finansiering i andra samhällsområden, inte minst regional utveckling, kan det vara en framgångsfaktor att ha tjänstemän på rätt plats vid rätt tillfälle för att lansera dessa frågor så att säga vid källan.

Den 12 januari 2015 har vi haft en dag när länsstyrelser och regioner/landsting jämfört och diskuterat hur de arbetar och diskuterat de gemensamma framtida utmaningarna.

I början av 2016 träffades vi på ett likartat sätt för att jämföra och dela med oss av våra erfarenheter.

Slutord

Riksantikvarieämbetets uppfattning efter samtal med parterna är att den gemensamma bedömningen är att samverkan varit värdefull och att det finns goda skäl att utveckla den. Nya överenskommelser har tecknats under 2015. Samtal om nya aktiviteter inom områdena som nämnts ovan har förts och det finns goda möjligheter till fortsatt gemensam utveckling. Under hösten 2015 och 2016 har vi träffats på plats i länen, i Stockholm eller via telefonmöten och formulerat nya aktiviteter som vi kan arbeta vidare med tillsammans under 2017 och framåt.