Planering av vägar och järnvägar

Riksantikvarieämbetet arbetar för att landskapets och bebyggelsens kulturhistoriska kvaliteter ska tas tillvara som resurser när nya vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur planeras och byggs.

Remissinstans

Riksantikvarieämbetet är remissinstans för väg- och järnvägsprojekt som ska prövas av regeringen enligt miljöbalken. När vi yttrar oss över sådana projekt bedömer vi hur väl man behandlat landskapets och bebyggelsens kulturhistoriska kvaliteter som förutsättningar för projektet och i miljökonsekvensbeskrivningen.

Fungerar utredningen av detta som ett bra underlag för bedömning och beslut om, var och hur den nya vägen eller järnvägen ska byggas?

Följer och stödjer projekt

Vi följer och stödjer även projekt, som är intressanta när det gäller möjligheten att utveckla synsätt och metoder för att ta tillvara landskapets och bebyggelsens kulturhistoriska kvaliteter.

Vi försöker då hjälpa till med stöd och synpunkter för att kulturmiljön ska kunna tas tillvara på bästa sätt i planeringen.

Utvecklar kunskap och metoder

För att utveckla kunskaper och arbetssätt deltar vi även i forskning och metodutveckling om landskap och transporter, under senare år bland annat i de båda projekten Include och VisaVäg (se länkar till vänster).

Aktuella projekt som vi jobbar med:

Landskapet och kulturmiljön behöver tillgodoses i stora infrastrukturprojekt

  • Ostlänken, Järna-Linköping
  • Västlänken, tågtunnel under centrala Göteborg
  • Utbyggnad av höghastighetsnätet

Långsiktiga infrastrukturplaner påverkar landskap och kulturmiljö

  • Nationell transportplan 2018-2029

VisaVäg – visualisering av kulturmiljön i vägplanering

Hur kan vi bli duktigare på att kommunicera landskapets kulturmiljövärden? Kan visualisering bidra till att kulturmiljön bättre tas tillvara vid planering och projektering av nya vägar?

Syftet med projektet VisaVäg – visualisering av kulturmiljö i vägplanering har varit att ta fram en samling exempel som visar hur kulturmiljön kan kommuniceras i vägplanering med hjälp av olika typer av visualisering. Projektet är resultatet av en diskussion som förts under minst tio års tid. Diskussionen har handlat om behovet av kulturmiljöunderlag som stödjer planering och projektering av vägåtgärder, så att kulturmiljön kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Diskussionen har förts parallellt med att synen förändrats på vad kulturmiljö är och vilken roll den ska spela i planeringssammanhang. En traditionell syn som präglats av skydds- och bevarandeperspektiv – och där fornlämningar och skyddade områden har stått i fokus – har ersatts av en mer dynamisk helhetssyn på kulturmiljöbegreppet.

Utgångspunkten för projektets arbete är att visuella framställningar har fördelar framför textbaserade underlag när det gäller att kommunicera kulturmiljö i planeringssammanhang. Bilder ger en snabbare och mer intuitiv förståelse än text och ger också en mer omedelbar utgångspunkt för diskussion och värdering. Samtidigt är bilder och visuella framställningar lättare att integrera med annat planeringsunderlag som ligger till grund för beslut om vägåtgärder.

Negativ påverkan måste minska

Resor och transporter har i alla tider bidragit till att forma landskap, bebyggelse och mycket av det vi i dag uppfattar som kulturarv.

Broar, hamnar och stationsbyggnader har i sig själva mycket att berätta om visioner, stilideal och tekniska förutsättningar under olika tidsepoker.

Samtidigt bidrar dagens transportsystem med en stor och ökande andel av de miljöproblem som påverkar inte bara klimatet och människors hälsa utan även landskap och bebyggelse.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 25 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017