Färgforum retrospektiv
Kathrin Hinrichs Degerblad, Riksantikvarieämbetet
Färgforum gick av stapeln första gången i december 2009 och har varit ett återkommande event sen dess. Det är värt en återblick på både teman och platser som varierat genom åren. Likaså har sammansättning av föredrag och publik varit olika, även om vissa frågeställningar diskuterat mer än en gång.
Förutom bilder från några av de många platser där Färgforum ägt rum kommer det att bjudas på analyser, heta ämnen och spin-off effekter som hänt vid sidan av – både nationellt och internationellt. En liten spaning om Färgforum framöver utlovas också.
Konservering i backspegeln under 50 år av byggnadsvård
Kristin Fyrand, Stockholms målerikonservering
Utifrån att ha drivit eget företag presenteras tankar om hur verksamheten och yrket har utvecklats och vilka trender som kan anas in i framtiden, med kontext från exempel och erfarenheter tagna från olika typer av uppdrag och samarbetspartners. Några trender som kan noteras är att Länsstyrelsen verkar ha fått bättre kompetens och att branschen ställer högre krav på entreprenörer. Här ges även några reflektioner om hur upphandling av ramavtal fungerar idag. Det kan ses att konservatorer ofta kontaktas för att lösa olika typer av problem, och att det nu också finns konservatorer som enbart arbetar som konsulter. Det saknas dock ett tydligt center för kunskapsutveckling, och det är till exempel inte lätt att hitta företag som analyserar färgprover.
Föredraget kommer även att beröra lite om material, både nya sådana som nu används, och om linolja – där det nu för tiden finns en trend att det gärna skall användas överallt. Ett ytterligare konstaterande är att det verkar ha blivit vanligt med olika typer av rekonstruktioner inom byggnadsvård.
Stockholm slotts fasadrestaurering – monumentvård under skiftande perspektiv
Anne Teresiak, AIX Arkitekter
Slottets byggnad har en månghundraårig historia. Om man vill begränsa sig till ”bara” Tessin d.y. så tog det runt 40 år att uppföra slottet efter hans ritningar. Sedan dess färdigställande under 1730-talet har det genomförts en omfattande restaurering ungefär vart 100:e år. I samma takt, om inte ännu fortare, har slottets omvärld genomgått restaureringar och förändringar. Det gäller såväl den konkreta fysiska omgivningen som den immateriella omvärlden, med skiftande världsåskådningar, arkitekturstilar och ideologier.
Hur har de senaste 150 års omväxlande syn inom restaureringsideologin format vårt aktuella förhållningssätt inom arbetet med att ”bevara och utveckla” Stockholms slotts fasad?
Hur stabilt är vårt ”aktuella” förhållningssätt när den för 15 år påbörjade restaureringen planeras pågå i 25 år till, och hur kommer våra nutida beslut stå sig som dåtida insatser vid framtida restaureringar? Med hjälp av konkreta exempel skildras utmaningar och vägval i de senaste 10 års arbete.
Methodological approach in the conservation of mural paintings: challenges and opportunities
Chiara Pasian, Institutionen för kulturvård – Göteborgs universitet
Mural paintings and decorative architectural surfaces are part of our immovable cultural heritage, inherently bound to the building they belong to.
They are typically vast surfaces, varying both stratigraphically and topographically; their multi-layer porous stratigraphy is part of a physical open system, where the environmental conditions often cannot be controlled; and causes of deterioration often cannot be removed. This poses particular challenges for their conservation, which requires a holistic all-round approach.
In recent decades, the approach to conservation of mural paintings has shifted from primarily remedial interventions to a focus on long-term preventive measures. This evolution has occurred later than in controlled environments such as museums. Furthermore, scientific analyses have become increasingly important for understanding original materials and techniques, recognising and assessing deterioration processes, designing appropriate interventions, and conducting long-term assessments.
Restaureringskonst och restaureringsideologi historiskt och idag
Lone-Pia Bach, Restaureringskonst Kungliga Konsthögskolan
Kulturarv är än viktigare i en tid av omställning mot ett samhälle som håller oss inom de planetära gränserna. Den bidrar med kunskap, förankring och kan hjälpa oss att se möjliga framtider, men bevarandet är också kantad av dilemman som på samma gång både hotar och räddar kulturarven och kulturmiljön. Uppmärksamheten den åtnjuter för tiden är inte odelat positivt för dess bevarande. Därför är det tid att reflektera över våra förhållningssätt till kulturarven och syna våra praktiker för ett mer gynnsam helhetstänkande. Kunskapen behövs, men den behöver möjliggöras på en bredare front.
Fragment som ingång till bevarande: igår – idag – imorgon
Anna Henningsson, Disent
Fragment förstås främst som något fysiskt och materiellt. Denna utgångspunkt leder till att betrakta, fragment som en del av ett objekt, en dekoration, ett färgprov eller miljö.
När helheten är försvunnen, förändrad eller ofullbordad är det delen som står kvar som fragmentet. Samtidigt är fragment ett relationellt begrepp. Vad som gör något fragmentariskt omförhandlas och definieras alltid i förhållande till något annat.
Presentationen utgår från olika fragment relaterade till färg i byggnader och museer, vilka har varit utgångspunkten för bevarandeinitiativ. Detta upplägg ska försöka att visa på hur fragment ständigt förflyttas; fysiskt som idémässigt – mellan delar och helheter – när det restaureras, förstörs eller omskapas.
Gamla Riksarkivets renovering 2011 – hur gick det sedan?
Johan Rittsél, AIX Arkitekter
Arkivbyggnaden stod klar 1890 och nyttjades som sådan i drygt 100 år utan att genomgå någon större renovering. 2011 byggdes huset om för dess nya funktion som barnkulturhus, med mycket hög grad av bevarande – framförallt av ytskikten som till stor del är original. Kulturhuset gick snart i konkurs och lokalerna anpassades för nya hyresgäster som nyttjar dem som kontor, ljud- och filmstudios samt fest- och klubblokaler med kök.
Hur har de känsliga ytskikten klarat slitage och ändringar under senaste 14 åren? Hur har den helhetsmiljö som skapades 2011 hanterats i senare ändringar för nya hyresgäster?
Johan Rittsél var medverkande antikvarie i ombyggnaden 2011 och har sedan dess följt byggnadens vidare öden på uppdrag av SFV:s husarkitekter.
Allmänhetens behov av råd i färgsättningsfrågor
Lisa Molander, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen
Byggnadsvård Nääs har en lång tradition av rådgivning till allmänhet, hantverkare, kommuntjänstemän och arkitekter. Sedan 10 år tillbaka har Lisa Molander arbetat med färgsättning, som rådgivare, webbredaktör och genom utställningen Kolorera. Föreläsningen handlar om hur synen på kulörer och färgsättning har förändrats, såväl inom rådgivningen som i samhället, om hur kulörtrender kommer och går samt en kort inblick i framtidens färgpalett.
Behov av målerisakkunnig vid restaurering
Arja Källbom och Lars Sandberg, Målerikollegiet
Synen på restaurering och bevarande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader har utvecklats. Trots detta upplever föreläserna att det traditionella måleriet ofta hamnar i skymundan, särskilt när det gäller sakkunnig kompetens i målerientreprenader. Hur kan traditionella målare bidra till en mer hållbar och kunskapsbaserad restaureringsprocess?
Föredraget belyser erfarenheter från fältet där bristen på sakkunniga målare har lett till kvalitetsproblem och kortsiktiga lösningar. Konkreta exempel visas, där målarnas expertis gjort skillnad – både i valet av material och metoder, men också i hur en restaurering får en långsiktig funktion och estetisk kvalitet. Traditionellt måleri är inte bara en praktisk färdighet, utan en levande kunskapstradition där hantverk, materialförståelse och historisk förankring samspelar.
I inlägget diskuteras också hur målerientreprenader skulle kunna organiseras och struktureras så att traditionella målare får en självklar plats i byggprocesserna, från projektering till slutligt utförande och besiktning samt fortlöpande underhåll. Föreläsarna vill uppmana till en förändring där traditionella målare inte ses som enbart utförare utan som sakkunniga experter med en avgörande roll i restaureringens helhet.
