Nyheter
Illustration: Kent Wisti. Framtagen i samband med Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018 och nu fritt tillgänglig på Flickr.

Riksantikvarieämbetet möjliggör återbruk

Visste du att Riksantikvarieämbetet strävar efter att allt material vi publicerar ska få återanvändas? Utan att man behöver fråga om lov!

Det vi som myndighet producerar och tillgängliggör med offentliga medel ska komma alla till del – inte bara idag utan även i framtiden.

Detta stöds av att Riksantikvarieämbetet sedan februari 2019 har en föreskrift i arbetsordningen som säger att allt material som vi tillgängliggör och publicerar ska ha licensen CC BY eller kunna märkas med CC0 eller PDM (Public Domain Mark).

Vi kan behöva göra undantag vid några enstaka tillfällen, det fattas i så fall särskilda beslut om det inom myndigheten. Tänk på att äldre material inte alltid är fritt att återanvända.

För att underlätta för dig som vill använda vårt material strävar vi efter att allt material ska vara märkt med upphovsrättslig status.

  • CC BY är en licens som anger att bilden är fri att använda så länge man anger upphovsperson och licens.
  • PDM (Public Domain Mark) innebär att upphovsrätt saknas.
  • CC0 innebär att upphovspersonen valt att frånsäga sig en del av upphovsrätten.

Men…

En myndighets allmänna handlingar är i flera fall enligt upphovsrättslagen fria att använda och ibland även utan upphovsrätt, men undantagen och undantagen från undantagen är så pass många och krångliga att vi har valt en mycket enklare väg genom att märka upp allt material. På det sättet blir det tydligare hur man får använda materialet och man behöver alltså inte kunna upphovsrättslagen utantill för att avgöra om man får använda det vi publicerar.

Hur ser märkningen ut?

Till exempel kan det stå så här under ett fotografi:
Foto: Henrik Löwenhamn (CC BY)
Då är det fritt fram att använda bilden så länge den textraden är med. Man får gärna ange var man hittat bilden, och ange länk, men det är inget krav.

Om det står:
Foto: Carl Gustaf Rosenberg (PDM)
Så är det också fritt fram att använda. Det finns inget krav på att ange upphovsperson, men vi tycker att man ska respektera upphovspersonerna och dessutom blir det ju extra tydligt för den som i nästa varv vill återanvända.

Foto: (PDM)

Var kan jag läsa mer?

creativecommons.org finns det massor av information om de olika licenserna och märkningarna.

Tips! Om du söker på raa.se och klickar på fliken Bilder, så visas bara bilder som du får lov att använda.

Alla bilderna i Kulturmiljöbild är fria att använda och letar du på till exempel Flickr så hittar du fler av våra bilder, fria att använda.

Vill du använda illustrationerna som Kent Wisti har gjort åt oss? Dom hittar du på Flickr. Som en bonus har vi även passat på att ladda upp de illustrationer som Stina Wirsén gjorde åt oss i samband med Vision för kulturmiljöarbetet 2030, och de hittar du också på Flickr. 


Illustration:  (CC BY)

Om CC BY, PDM och CC0

CC står för Creative Commons och det är en global, ej vinstdrivande organisation som arbetar för att underlätta delning av upphovsrättsskyddat material. De har tagit fram ett antal varianter av licenser som anger vad man får göra med det material som delas med dessa licenser.

CC BY står för attribution, vilket betyder att upphovspersonen måste skrivas ut. Det är den allra enklaste och friaste av alla CC-licenser och den innebär att om man använder en bild med licensen CC BY så måste man skriva ut upphovspersonen och licensen. Förutom det får man använda bilden hur man vill, till vad man vill.

De andra varianterna av Creative Commons-licenserna, med en kombinationer av tillägg, sätter alltid restriktioner på materialet.

Viktigt att komma ihåg är att upphovsrättslagen anger att man aldrig får kränka upphovspersonen. Lagen om namn och bild i reklam anger att om man ska använda till exempel ett fotografi på människor i en annons måste de som avbildas ha godkänt det, till exempel genom ett modellavtal.

PDM står för Public Domain Mark och det är en märkning som tydliggör att materialet har tillfallit den allmänna domänen. I de allra flesta fall betyder det att upphovsrätten är utslocknad, att till exempel fotografiet är så pass gammalt att det inte längre finns någon upphovsrätt.

Det infaller, om det är en bild av dokumentär karaktär, 50 år efter att bilden är tagen. Om det är ett fotografiskt verk slocknar upphovsrätten 70 år efter upphovspersonens död.

Skillnaden beror på att upphovsrätten gäller för det som kallas verk i upphovsrättslagen. Men ett fotografi som inte är ett verk är ändå skyddat, för att det är en så kallad närstående rättighet. Närstående rättigheter har en annan skyddstid än verk, och det finns flera olika skyddstider att ta hänsyn till. Till exempel är en databas skyddad i femton år efter att databasen blev färdigställd, eller femton år efter att den gjordes tillgänglig första gången. Andra närstående rättigheter är till exempel skydd för utövande konstnärers framföranden, film – och ljudinspelningar.

CC0 är en märkning man kan göra som upphovsperson för att avsäga sig den ideella upphovsrätten. Då ger man också upp rätten att bli nämnd i samband med publicering. Den kan också användas för att göra det tydligt att det inte finns upphovsrätt på materialet.

Frågor på det?

Maila oss på webb@raa.se så försöker vi svara så gott vi kan!

 

 

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: