Nyheter
I förgrunden en trattgrammofon och i bakgurnden hundratals samlarföremål.
Holger Larssons traktormuseum i Svartbyn, Överkalix, innehåller så mycket mer än traktorer. Inte minst alla hans levande berättelser. Foto: (CC BY)

“Hur kan vi bevara levande berättelser?”

Fakta och föremål kan digitaliseras och konserveras för att lämnas över till framtiden. Men det levande narrativet, i sin miljö och genom sina mänskliga berättare, kommer med sin egen bevarandeproblematik, säger Viktor Lindbäck, verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet.

Enligt statistiken finns det drygt 1 500 arbetslivsmuseer i Sverige, men mörkertalet är sannolikt stort. Särskilt när det gäller de allra minsta museerna, drivna av någon ensam eldsjäl. I ett inlägg under rubriken “De små museerna med den stora bevarandeproblematiken” på Riksantikvarieämbetets K-blogg, reflekterar Viktor Lindbäck över svårigheterna med att bevara de arbetslivsmuseernas berättelser i sitt sammanhang.

Medelåldern är hög hos dessa de små museernas berättare, framförallt de som fortfarande kan berätta sina samlingars historia direkt ur sina egna erfarenheter och minnen.

Dokumentation förlorar ofta sitt sammanhang

– Det finns många inventeringar av lokalhistoria, i ord, bild och berättelser, utförda av studieförbund, föreningar och privatpersoner, som aldrig kommer längre än till så småningom glömda och borttappade hårddiskar och pärmar – för att det inte finns några åtkomliga vägar in i ett mera varaktigt och tillgängligt bevarande. Berättelserna behöver dokumenteras i sitt sammanhang, och de behöver bevaras på annat sätt än i lösryckta ljudfiler, säger Viktor Lindbäck.

Han vill med sin artikel visa exempel på de kulturskatter som finns ute på de små, privata museerna, och på vikten av att arbeta fram samverkansmodeller som gör att de långsiktigt kan bevaras och tillgängliggöras genom att integreras i K-samsök.

Litet museum med stor bevarande problematik

Ett konkret och typiskt exempel på ett litet arbetslivsmuseum med stor bevarandeproblematik är Holgers traktormuseum i Svartbyn, Överkalix.

– Även om det kallas traktormuseum, och det är traktorerna som är de mest synliga delarna av museets verksamhet (det finns över 200 av dem), så rymmer museets samlingar påtagliga exempel på de flesta aspekter av 1900-talets teknikhistoria, säger Viktor Lindbäck.

Läs Viktor Lindbäcks inlägg på K-blogg

Kommentera gärna inlägget på K-blogg med goda exempel och tips på kreativa samverkanslösningar på bevarandeproblemet för små arbetslivsmuseer.


K-samsök samlar, tillgängliggör och länkar ihop kulturarvsdata från svenska museer och andra minnesinstitutioner. Det kan röra sig om till exempel museiföremål, bildsamlingar och arkivhandlingar. Data om kulturarv, som finns på en mängd olika institutioner och platser, samlas in till K-samsök och görs därifrån tillgänglig för användning, berikning och utveckling.

Syftet med K-samsök är att möjliggöra för institutioner, organisationer, föreningar och enskilda att använda informationen i egna tillämpningar (till exempel på webbplatser eller i mobila applikationer). 

 

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: