Nyhetsarkiv
Gråhårig kvinna som ler och tittar in i kameran tillsammans med man med mörkgrått hår som scannar runorna på en runsten.
Riksantikvarieämbetet har bidragit till ett av de viktigaste forskningsrönen om Jellingstenen någonsin. På bilden Henrik Zedig, Länsstyrelsen Västra Götaland, och Dr. Lisbeth Imer. Foto: Laila Kitzler Åhfeldt / CC BY Foto: (CC BY)

3D-skanning av Jellingstenen ger ökad förståelse för vikingadrottning Thyras stora betydelse i Danmark

Genom ett samarbete mellan runverksamheten på svenska Riksantikvarieämbetet, runforskare vid Nationalmuseet i Köpenhamn och hällristningsexpertis vid Länsstyrelsen Västra Götaland har viktiga nya rön kommit fram som visar att drottning Thyra, en av de mest mytiska kvinnorna i Danmarks historia, har spelat en mycket viktigare roll i rikets allra tidigaste historia än man tidigare har känt till.

Riksantikvarieämbetets 3D-skanningskompetens och analys av huggspåren i kombination med analys av runformer och språkdrag har bidragit till det som danska forskare nu kallar ett av de viktigaste forskningsrönen om Jellingstenen någonsin.

Unik analysmetod

Metoden som har använts för att analysera huggspåren är unik och bygger på ett särskilt analysverktyg för att utvinna variabler ur en 3D-modell, statistiska metoder och experimentella studier. Genom att kunna se att det är samma runstenshuggare som har huggit flera stenar kan slutsatser om Thyras betydelse för Danmarks tidiga historia dras.

– Metoden har länge använts på runstenar i Sverige, men att göra det på den stora Jellingstenen är speciellt eftersom den har så stor betydelse för den danska historieskrivningen. Det är ett hedersuppdrag, säger Laila Kitzler Åhfeldt, runolog på Runverket, Riksantikvarieämbetet.

Jellingstenen viktig för runstensboomen i Sverige

Jellingstenen är ovanligt explicit i sin utsaga att kung Harald vann hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna. Den kallas ibland för Danmarks dopattest. Den anses också vara startskottet för runstensboomen i Sverige från sent 900-tal och genom hela 1000-talet. Det finns ett fåtal äldre runstenar, men det är förmodligen Jellingstenen som gör att vi nu har tusentals runstenar omkring oss.

När du vill veta mer

Om runor och Runverket

Runskrift används under nästan 2000 år och förekommer på en mångfald av material och föremål utöver runstenar. Runforskningen berör därför också många discipliner som språkvetenskap, arkeologi, religionshistoria, historia och konstvetenskap och används som källor för många olika forskningsfrågor.

Arbete med runinskrifter har varit en del av Riksantikvarieämbetets verksamhet ända sedan 1600-talet då de första inventeringarna av runinskrifter gjordes. Det äldsta kända runfyndet i Sverige är från 200-talet e.Kr, det är en lansspets från Gotland. Sveriges nordligaste runsten finns på Frösön i Östersund. Runor finns inte bara på runstenar, utan även på smycken, redskap, amuletter, kyrkväggar, gravhällar och mycket annat.

Runverket, det populära namnet på Riksantikvarieämbetets runverksamhet, har till uppgift att registrera, undersöka och publicera Sveriges runinskrifter.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: