Kyrkoantikvariska ersättningen gör nytta
Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag analyserat vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen har haft på det kyrkliga kulturarvet. En slutsats är att ersättningen gör stor nytta, men det finns farhågor för tillgängligheten.
Varje år får Svenska kyrkan omkring 460 miljoner kronor att fördela till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Detta är den del av överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan då dessa skildes åt år 2000. Vart femte år ger regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utvärdera effekterna av den kyrkoantikvariska ersättningen. Nu är den senaste redovisningen klar.
Kyrkobyggnaderna hålls oftast i gott skick
Den kyrkoantikvariska ersättningen ska gå till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena så som kyrkobyggnader, begravningsplatser, kyrkotomter och kyrkliga inventarier. Riksantikvarieämbetet bedömer att den kyrkoantikvariska ersättningen gör nytta och är en viktig förutsättning för bevarande och vård av de kyrkliga kulturminnena. Exempelvis vårdas och underhålls majoriteten av kyrkobyggnaderna så att de hålls i gott skick.
Tillgängligheten riskerar att minska
Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan skulle de kyrkliga kulturminnena vara tillgängliga i minst samma utsträckning för var och en som år 2000. Inom Svenska kyrkan pågår ett arbete att se över sitt fastighetsbestånd och det finns skäl att anta att antalet kyrkobyggnader som säljs kommer att öka. En risk som Riksantikvarieämbetet ser är att tillgängligheten kommer att minska om Svenska kyrkan minskar fastighetsbeståndet. En ny ägare av en kyrka är inte skyldig att hålla kyrkobyggnaden öppen för allmänheten.
En ökande andel av kyrkobyggnaderna klassas som nyckelöppna det vill säga att kyrkan är låst då det inte pågår organiserad verksamhet – men att det finns någon som öppnar kyrkobyggnaden för besök. Det är väsentligt att de nyckelöppna kyrkobyggnaderna verkligen öppnas när allmänheten besöker dem. Riksantikvarieämbetet föreslår att det ska ges tydlig information om hur allmänheten ska göra för att få tillträde till en kyrkobyggnad.
Länsstyrelsernas bedömningar viktiga
En sak som framkommer i utvärderingen är att länsstyrelsen, som ska yttra sig över kyrkans fördelning av ersättningen många gånger utgår från Svenska kyrkans interna riktlinjer för tilldelning av ersättningen. För att säkerställa att ersättningen går till kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll anser Riksantikvarieämbetet att det är viktigt att länsstyrelsen gör en självständig bedömning av fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning i länen utifrån det statliga regelverket. Väsentligt är att Svenska kyrkan i högre utsträckning tar hänsyn till länsstyrelsernas bedömningar.
Regeringsuppdrag om länsstyrelsernas tillsyn
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för de kyrkliga kulturminnena. Idag sker tillsynen i begränsad omfattning och oftast då något hänt. Någon planerad mer systematisk tillsyn bedriver inte länsstyrelserna när det gäller de kyrkliga kulturminnena. Tillsynen är viktig, bland annat för att upptäcka om åtgärder skett som inte har tillstånd. De kyrkliga kulturminnena regleras i kulturmiljölagens fjärde kapitel. Det finns även behov av förbättrad tillsyn när det gäller fornlämningar och byggnadsminnen som regleras i kulturmiljölagens andra och tredje kapitel. Riksantikvarieämbetet förslår därför att länsstyrelserna ges ett flerårigt regeringsuppdrag att redovisa vilken tillsyn som bedrivs utifrån kulturmiljölagens andra, tredje och fjärde kapitel, samt resultaten av tillsynen.
Om regeringsuppdraget
I regleringsbrevet till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 2023 gav regeringen myndigheten i uppdrag att analysera och redovisa vilka effekter som den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Uppdraget redovisas genom denna rapport.
Rapporten bygger på intervjuer med länsstyrelser, stift, församlingar och svenska kyrkans centrala kansli samt på skriftliga redovisningar från samtliga länsstyrelser. Statistisk och ett urval av vård- och underhållsplaner har erhållits från Svenska kyrkan.
Ladda hem rapporten om den kyrkoantikvariska ersättningen här