Säkerhetsläget och klimatförändringar – samhällsutmaningar där kulturarvsforskning behövs
Riksantikvarieämbetet föreslår att regeringen i kommande forskningsproposition stärker forskning kring kulturarv. Stärkt kulturarvsforskning kan bidra till att lösa stora samhällsutmaningar kopplade till det försämrade säkerhetsläget och klimatförändringarna.
En gång per mandatperiod lägger regeringen fram en forskningsproposition som anger riktlinjer för forskning, innovation och högre utbildning för de kommande fyra åren. Riksantikvarieämbetet har ombetts lämna synpunkter och myndigheten vill betona vikten av att stärka kulturarvsforskningen i den kommande forskningspropositionen.
– Vi identifierar det försämrade säkerhetsläget och klimatförändringarna som de två stora samhällsutmaningarna för kulturarvet. Därför uppmanar vi regeringen att göra satsningar på stärkt kulturarvsforskning och framför allt digitalisering i den kommande forskningspropositionen säger Joakim Malmström, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Kulturarvets roll i totalförsvaret
Säkerhetsläget i Sverige och i världen gör att Riksantikvarieämbetet föreslår att resurser läggs på kulturarvsforskning utifrån flera aspekter. Myndigheten föreslår dels forskning som undersöker den roll kulturarvet spelar för det svenska totalförsvaret, dels forskning som utreder på vilka sätt vi bäst bevarar och använder kulturarvet i händelse av krig och kris.
Kulturarvsforskning kan hjälpa till att stärka den sociala sammanhållningen i Sverige och därmed försvarsviljan och motståndskraften. Forskning behövs också för att utveckla nya metoder för kulturarvskydd som är anpassade till dagens realitet vad gäller krigföring och hybrida hot, och som inkluderar både fysiska och digitala aspekter.
Klimatförändringarna skadar kulturarvet
Med klimatförändringar riskerar kulturarvet att skadas, antingen genom direkt påverkan eller genom bristande vård och underhåll. Den svenska forskningen behöver ges förutsättningar att kunna delta i det internationella samarbete som pågår för att lösa frågan om kulturarvets bevarande i tider av klimatförändring. Omfattande tvärvetenskapliga och multinationella insatser behövs.
Riksantikvarieämbetet rekommenderar regeringen att uppmärksamma forskning kring klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet. Särskilt fokus behövs på hur målkonflikter kan överbryggas mellan kulturarvets bevarande och samhällets arbete med klimatanpassning.
Behov att digitalisera kulturarvet
Riksantikvarieämbetet lyfter också fram behov av satsningar på både två- och tredimensionell digitalisering av kulturarvet med syfte att bevara och dokumentera kulturarvet men också skapa förutsättningar att kunna beforska stora datamängder. Ett nytt område är behovet av 3D-digitalisering av kulturegendomar där EU-kommissionen rekommenderar sina medlemsländer att senast år 2030 3D-digitalisera alla kulturegendomar som riskerar att skadas eller förstöras och även 3D-digitalisera 50 procent av de mest välbesökta kulturegendomarna. Om Sverige ska ha en chans att nå detta mål behövs forskning och stora infrastrukturella och kunskapshöjande insatser.
– En satsning på en storskalig digitalisering av kulturarvet är nödvändig för att vi ska stå rustade för både krig och klimatförändringarna, säger Susanne Thedéen, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Läs Riksantikvarieämbetets svar i sin helhet: Synpunkter på regeringens forskningspolitik (pdf)