Utveckling av nationellt register med bebyggelseinformation
Sedan en tid pågår ett utvecklingsarbete på Riksantikvarieämbetet med att utveckla ett nytt bebyggelseregister. Registret är baserat på geodata och kommer att innehålla information och kunskapsunderlag om bebyggelse med identifierade kulturvärden i Sverige. Det nya bebyggelseregistret kommer att utvecklas, testas och släppas stegvis under 2024–2025.
Mycket är vunnet på att synliggöra bebyggelse med kulturvärden tidigt i samhällsbyggnadsprocessen eftersom kulturhistoriska miljöer bidrar konkret inom många områden i samhället så som till exempel besöksnäring, folkhälsa och utbildning. Bebyggelsens kulturvärden bidrar också med attraktionskraft, både för etablering av företag och människors inflyttning.
Bidrar till samhällets klimatomställning
Även i klimat- och miljöarbetet är kulturarvet en tillgång att räkna med där det i mötet mellan kulturhistoria och hållbarhet finns en stor och många gånger outnyttjad potential. Idag står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Genom att förvalta det redan byggda – i stället för att riva och bygga nytt – kan utsläppen av växthusgaser reduceras. Med energibesparande åtgärder och återanvändning av material går det att få ner klimatpåverkan ytterligare.
Återanvändning och återbruk av befintlig bebyggelse bidrar till en cirkulär ekonomi, vilket är nödvändigt för att minska miljöpåverkan där bebyggelse med kulturvärden då blir stor tillgång i arbetet med klimatomställningen i samhället.
Tillgänglighet och samverkan är framgångsfaktorer
Riksantikvarieämbetet är en bland många samhällsaktörer med uppdrag som syftar till att utveckla samhället i en hållbar riktning gällande ekonomiska, sociala och ekologiska värden. Genom att tillgängliggöra samlad digital information om bebyggelse med kulturvärden via såväl datauttag samt sök- och nedladdningstjänster kan aktörer inom samhällsbyggnadssektorn få den snabba överblick som behövs för att tidigt göra de kvalificerade avvägningar som samhällsbyggnadsprocessen kräver.
Jämförelser och samverkan kring samhällsplanering underlättas ur ett både regionalt och nationellt perspektiv med de samlade, tillgängliga och strukturerade informationsflödena. I en digital plan- och byggprocess kan bebyggelsens kulturvärden synliggörs i ett tidigt skede så att värdefulla miljöerna kan tas tillvara och inte riskera att gå förlorade i samband med städer och landsbygd förändras.
Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med de aktörer som registrerar och använder informationen i registret, så som antikvarier och handläggare på länsstyrelserna, museerna, stiften, kommunerna och regionerna.
Arbete återstår innan lansering av registret
Viktiga arbeten återstår med det nya bebyggelseregistret innan lansering, en grov och preliminär tidplan är att registret driftsätts etappvis under 2024–2025. Bland annat behöver arbete med flytt av information från det nuvarande och ålderstigna bebyggelseregistret till det nyutvecklade göras.
Annat som återstår är att ta fram avtal, manualer och utbildningar för hantering och registrering i det nya registret, dessutom behöver informationen som läggs in i registret säkras gällande kvalitet, upphovsrätt och eventuell sekretess.
Att digitalisera och tillgängliggöra kulturmiljöinformation är alltså en enskild insats som ger synergieffekter inom flera olika verksamheter i samhället. Det nya bebyggelseregistret blir därför ett kraftfullt digitalt verktyg som ger oss förutsättningar att skapa långsiktigt hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva.
När du vill veta mer
Vid frågor är du välkommen att kontakta Riksantikvarieämbetes bebyggelseinformationsprojekt.