Riksantikvarieämbetets svar på remiss om statlig forskningsfinansiering
Riksantikvarieämbetet lämnar nu sitt remissvar till slutbetänkandet om ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Det finns fördelar med att centralisera forskningsfinansieringen men de olika expertmyndigheternas kunskaper får inte tappas bort.
I slutbetänkandet från utredningen om ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering som nu är ute på remiss föreslår utredaren att forskningsfinansieringen ska centraliseras. Två eller tre nya myndigheter föreslås att ansvara för utlysningar och fördelning av alla statliga forskningsmedel.
I Sverige finns en rad olika expertmyndigheter med sektorsansvar som hittills ansvarat för fördelningen av forskningsmedel inom sina områden. Till exempel Riksantikvarieämbetet med ansvar för kulturlandskap, kulturföremål, kulturmiljöer samt museer. Riksantikvarieämbetet delar idag ut anslag till forskning och utveckling inom kulturarv och kulturmiljö, bland annat till forskning och utveckling på de centrala museerna.
Centralisering ja – men viktigt att samverka
Riksantikvarieämbetet ställer sig bakom förslagen till stora delar. Det finns dock behov av att förtydliga skrivningarna i instruktionen så att det framgår att samverkan ska ske med expertmyndigheter med sektorsansvar.
Riksantikvarieämbetet är en nationell kulturarvsmyndighet med djup kunskap om och stort ansvar för kulturlandskap, kulturmiljöer och kulturföremål. Myndigheten är också behovsägare av forskning inom de här områdena, i synnerhet för den praktiknära kulturarvsforskningen.
– Samverkan med oss bör ske både när det gäller utlysningar och internationellt samarbete inom forskning och innovation som berör vårt ansvarsområde i ett framtida forskningsfinansiellt system, säger Cecilia Påhlsson-Notini, forskningssekreterare vid Riksantikvarieämbetet.
Kulturområdet bör omnämnas som ett eget område
Humanistisk forskning är sällan direkt implementerbar på samma sätt som exempelvis medicin, teknik och kemi. Långsiktigt är dock humanistisk forskning om till exempel kulturarv och kulturmiljö oumbärlig för ett samhälles sociala, demokratiska och kulturella utveckling och för samhällets sociala resiliens.
Kulturarvsforskningen är viktigare än någonsin för samhället. Hela det humanistiska forskningsfältet har därtill stora behov av infrastrukturella satsningar de närmaste åren.
– Vi föreslår i vårt remissvar att kulturområdet lyfts fram tydligare som ett eget område i instruktionerna till de nya föreslagna forskningsfinansieringsmyndigheterna, säger Helena Victor, samordnare vid Riksantikvarieämbetet.
Läs Riksantikvarieämbetets remissvar (pdf)
När du vill veta mer
FoU – Forskning och utveckling
Nyhetsartikel om vilka forskningsprojekt som fått FoU-anslag 2024