Språk i söktjänsten Runor

Här kan du läsa mer om vilka olika språk som återges i tjänsten och som du kan söka på.

Alla inskrifter med ett fåtal undantag återges med en translitterering (se förklaring nedan) i fet stil (runtext), en normalisering till det lokala fornspråket (t.ex. runsvenska), en översättning till fornvästnordiska (undantaget urnordiska och efterreformatoriska inskrifter) och en översättning till engelska. Många svenska inskrifter är dessutom översatta till svenska. Språken används enligt principerna nedan.

Vad är translitterering?

Translitterering är en omskrivning av ett främmande till ett känt skriftsystem. Läs mer om translittereringsprincipen som använts för Runor här.

Vad menas med normalisering?

Normalisering betyder att texten återges i en normaliserad form av något fornspråk som t.ex. urnordiska, fornvästnordiska, runsvenska eller forndanska. Detta ger en bättre bild av ungefär hur orden i inskriften kan ha uttalats. 

 De ordformer som finns i en normaliserad runtext kan man ofta hitta i ordböcker som Ordbog over det norrøne prosasprog  eller Svenskt runordsregister eller Nordiskt runnamnslexikon.

Vilka språk används i databasen?

Språk som för närvarande inte används i databasen står inom parentes. Observera att endast normaliseringarna är språktaggade och aldrig translittereringarna. Taggningen har skett maskinellt utifrån runologisk datering (se Datering) och geografisk proveniens.

  • Runtext: en återgivning av runorna i inskriften med latinska bokstäver. Runtext finns för samtliga runinskrifter.
  • Fornvästnordiska: I stort sett alla inskrifter som inte tillhör den urnordiska perioden eller har tillkommit efter medeltiden återges i en fornvästnordisk översättning/normalisering. Det gör texterna från olika tidsperioder och geografiska områden jämförbara språkligt.
  • Urnordiska: runinskrifter som är daterade till urnordisk tid.
  • Runsvenska: vikingatida inskrifter inom Sveriges medeltida gränser (inklusive Finland men exklusive Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän). Till runsvenska normaliseras även Vg 5 samt inskrifter med östnordiskt innehåll från Bysans, Lettland, Ryssland och Ukraina.
  • Rundanska: vikingatida inskrifter inom Danmarks medeltida gränser (inklusive Skåne, Halland och Blekinge) plus Karlevistenen (Öl 1). Rundansk normalisering finns också för polska och tyska vikingatida inskrifter med östnordiskt innehåll.
  • Fornsvenska: medeltida inskrifter inom Sveriges medeltida gränser (inklusive Finland men exklusive Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän) är översatta till fornsvenska. Till fornsvenska normaliseras även inskrifter med östnordiskt innehåll från Bysans, Lettland, Ryssland och Ukraina. Även sentida inskrifter från Sverige har en fornsvensk normalisering.
  • (Forngutniska: vikingatida och medeltida gotländska inskrifter. Än så länge finns de endast i runsvensk respektive fornsvensk normalisering.)
  • Forndanska: medeltida inskrifter inom Danmarks medeltida gränser (inklusive Skåne, Halland och Blekinge) är översatta till forndanska. Forndansk normalisering finns också för polska och tyska vikingatida inskrifter med östnordiskt innehåll. Även sentida inskrifter från andra områden än Sverige har en forndansk normalisering.
  • (Fornöstnordiska: en samlingsterm för runsvenska, fornsvenska, rundanska och forndanska.)
  • (Fornnorska: medeltida och vikingatida inskrifter inom Norges nuvarande gränser plus Bohuslän kan komma att taggas som fornnorska. Än så länge finns de endast i fornvästnordisk normalisering.)
  • (Fornisländska: vikingatida och medeltida inskrifter från Island kan komma att taggas som fornisländska. Än så länge finns de endast i fornvästnordisk normalisering.)
  • (Fornnordiska: för inskrifter med oklar språkbestämning, det vill säga antingen fornväst- eller fornöstnordisk språkdräkt.)
  • (Dalmål: för normalisering av sentida inskrifter från Dalarna plus Gs Rv270, Hr Rv186, Hr Rv201, Hr Rv211, Hr Rv221. Än så länge finns de endast i translittererad form med översättningar till rikssvenska.)
  • (Nysvenska: för sentida svenska inskrifter från andra områden än Dalarna. Än så länge är normaliseringarna taggade som fornsvenska.)
  • (Latin: normaliseringarna till latin är ännu inte uppmärkta.)
  • (Okänd: oklar språkbestämning)
  • Nationellt fornspråk: normalisering till ett lokalt fornspråk för de inskrifter som inte kan språkbestämmas utifrån principerna ovan.

I den version av databasen som görs publik i december 2020 är i princip alla inskrifter översatta till engelska. Observera att engelskan ofta är stilistiskt undermålig. Vid översättningen har hänsyn till sökbarhet tagits vilket bland annat innebär att samma historiska ord alltid har översatts med samma moderna ord på engelska.

Ett stort antal svenska inskrifter finns redan i svensk översättning. Detta arbete fortsätter efter lanseringen av Runor. Många norska inskrifter är översatta till bokmål. Databasstrukturen erbjuder också stöd för översättningar till danska och nynorska.