Hantering av risker för kulturarv i ett förändrat klimat
Klimatförändringarna kan leda till skador på kulturarv. Därför finns det behov av att identifiera vad som är i fara och analysera på vilket sätt. Risker kan identifieras utifrån scenarier för framtida klimat samt genom övervakning av skadebilder. En risk- och sårbarhetsanalys utgör ett viktigt underlag för långsiktigt hållbar förvaltning av kulturarv.
Klimatförändringarna i Sverige ger ökad temperatur, ändrade nederbördsmönster, högre havsnivåer och fler fall av extremväder. Varmare och fuktigare klimat innebär risk för följdeffekter såsom jordskred, ökad växtlighet, mögel och skadedjursangrepp.
En risk- och sårbarhetsanalys ger kunskap om riskerna, hur de förebyggs och hur de kan hanteras. Målet är att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera en kris och därmed minimera risken för förlust av kulturvärden. Den samlade analysen ger möjlighet att arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder. Risker kopplade till klimatförändringar är en del av risk- och sårbarhetsanalysen, även andra risker tas med i en komplett analys.
På Riksantikvarieämbetets sidor om riskhantering och katastrofberedskap finns mer information och fördjupning i ämnet. Materialet vänder sig till dig som ansvarar för byggnader med kulturvärden och föremål vid museer, arkiv, bibliotek, kyrkor och andra gudstjänstlokaler, samt till dig som arbetar med att tillvarata kulturarvet i samhällsutvecklingen.
Risk- och sårbarhetsanalysen är ett viktigt underlag i ett förvaltningsverktyg. Den tas fram tidigt i processen och ingår i vårdprogram/vårdplan. Du kan läsa mer om hållbar förvaltning av kulturarv i Riksantikvarieämbetets handbok om förvaltningsplanering.
När det gäller att hantera risker kopplade till klimatförändringarna handlar arbetet i praktiken om kartläggning av risker, övervakning av hur kulturarvet påverkas av klimatförändringar samt beredskap både inför extrema väderfenomen och långsamma skadeförlopp.
Kartläggning av klimatrisker för kulturmiljöer
Adapt Northern Heritage är ett samarbetsprojekt mellan 15 partner från Irland, Island, Norge, Ryssland, Skottland och Sverige som har som mål att stärka och utveckla förvaltning av kulturmiljöer i ett förändrat klimat. Projektets mål är att ta fram verktyg för att enkelt göra riskbedömningar och åtgärdsplaner på plats och att bygga nätverk mellan sakkunniga och förvaltare och brukare av kulturarv. Inom projektet görs ett flertal fallstudier där metoder testas.
I Riksantikvarieämbetets rapport Metoder för riskbedömning av kulturmiljöer utifrån klimatförändringar kan du läsa om tre regionala projekt som studerat klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet. Det är projekt från Dalarna, Blekinge och Västsverige som presenteras i rapporten.
Länsstyrelserna tar fram kunskapsunderlag om klimatanpassning. Ett exempel som riktar sig till fastighetsägare i Gammelstads kyrkstad i Luleå, beskriver förväntade klimateffekter och lämpliga förebyggande åtgärder: Kyrkstäderna i klimateffekternas tid
Övervakning av skador till följd av klimatförändringar
Skador kan ha snabba eller långsamma förlopp. Översvämningar, jordskred eller bränder ger skador som är tydliga och plötsliga. De långsamma förloppen, som kan komma av exempelvis ökad fuktbelastning under lång tid, kan vara svårare att identifiera och kan kräva systematisk övervakning för att upptäcka och analysera. Övervakning kan ske genom insamling av data från observationer eller mätningar. Utnyttjande av redan befintliga databaser kan underlätta identifiering av återkommande problem eller ge information om vilka materialtyper som kan vara extra känsliga för skador eller förändringar av en viss typ. När problemområdena är identifierade är det ofta lättare att vidta lämpliga åtgärder.
Norska Riksantikvaren startade 2017 ett övervakningsprogram som undersöker klimatpåverkan på 45 av landets äldsta byggnader under 50 år. Projektet Klima-MOV genomförs i ett samarbete mellan Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och Mycoteam.