Biologiskt kulturarv i olika skalor

Människan har i alla tider använt naturen och därmed även – medvetet eller omedvetet – påverkat den. Denna påverkan har lämnat spår som kan läsas även efter själva bruket upphört.

Spåren kan vara stora och påtagliga som karaktären i ett helt landskapsavsnitt eller små, som en enskild äppelsorts förekomst. De biologiska aspekterna av dessa spår i landskapet såsom växter och djur och själva naturtypen, kan alltså berätta om människans nyttjande och bruk.

Egenskaper

Människan har på olika sätt påverkat växt- och djurarters arvsmassa. Det kan handla om att särskilda egenskaper hos en frukt eller grönsak har prioriterats genom metodiskt urval. Ett annat exempel är ängsväxter som börjat blomma tidigare på säsongen på grund av det oavsiktliga urval som den återkommande slåttern inneburit.

Individer

Mänskligt nyttjande kan ha påverkat enskilda träd och buskar. Exempel är ett hamlat lövträd eller beskurna träd i en allé.

Arter

Mänskligt nyttjande har gynnat speciella arter, antingen genom aktiv inplantering eller genom att man skapat livsmiljöer där vilda arter trivs. Exempel är förekomsten av gullvivor i gamla slåtterängar och betesbackar.

Naturtyper

Hela naturtyper har formats eller uppkommit genom tidigare bruk. Exempel är ljunghedar, ekhagar och strandängar.

Landskap

Olika naturtyper bygger tillsammans upp brukningspräglade landskap.

  • Skriven av: Fabian Mebus
  • Publicerad: 30 november 2017
  • Uppdaterad: 30 november 2017