Landskapsvård

Aktörer Det finns många olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med landskapsvård, allt från statliga myndigheter till stiftelser, föreningar, entreprenörer, markägare och ...

Människan har under lång tid använt eld för att påverka landskapet, till exempel för att förbättra bete för vilda och tama djur eller för att kunna odla spannmål där det tidigare vuxit skog, så ...

Riksantikvarieämbetet utarbetade i mitten av 1990-talet tillsammans med kulturmiljöansvariga vid länsstyrelserna och länsmuseerna faktablad om kulturlämningar i odlingslandskapet. Faktabladen ...

Hägnader tillhör några av de viktigaste strukturer i kulturlandskapet, särskilt i det äldre odlingslandskapet. Det krävs mycket arbete och hantverkskunnande för att underhålla dem. Hägnader ...

Landskapsvårdande insatser görs i hela Sverige och i de mest skiftande miljöerna – från städer och industrimiljöer till fjällen. Det gemensamma syftet är att bevara, utveckla och ...

Den praktiska landskapsvården kan bestå av en mängd olika insatser, allt från omfattande restaureringsprojekt till löpande underhåll av enstaka landskapselement. Landskapsvård kan röra sig om ...

Man kan ha olika mål med att bedriva landskapsvård. Det finns inget rätt eller fel sätt att arbeta, utan vad som är lämpligt styrs av förutsättningarna på platsen. Ett antal generella principer ...

Begreppet restaurering används i landskapssammanhang när man genomför omfattande åtgärder för att återställa ett tidigare mer gynnsamt tillstånd i ett landskap. Restaureringsåtgärder vidtas ofta ...

Träd är kännetecknande och bärande delar i de flesta kulturlandskap, såväl i odlingslandskapet som i stadslandskapet. Kulturpåverkade träd finns i olika former i hela landet. Det kan till ...

Landskapsvårdsinsatser brukar oftast följa någon form av vård- eller skötselplan. Det finns många olika typer av planer och innehållet varierar beroende på vem som utformat planen och vad syftet ...