Aktörer och styrmedel

Aktörer

Det finns många olika aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med landskapsvård, allt från statliga myndigheter till stiftelser, föreningar, entreprenörer, markägare och privatpersoner. Här nedan ges en översiktlig beskrivning av ett antal olika viktiga aktörer.

Riksantikvarieämbetet är den centrala statliga myndighet som arbetar med frågor som rör landskapsvård ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Till Riksantikvarieämbetets uppgifter hör bland annat samordning av olika aktörer, vägledning och kunskapsutveckling.

Andra statliga centrala myndigheter bevakar övriga aspekter inom landskapsvården: Naturvårdsverket ansvarar främst för perspektivet biologisk mångfald och arternas livsmiljöer samt landskapsvård i nationalparker, naturreservat och Natura 2000 områden; Jordbruksverket har ansvar för landskapsvård i odlingslandskapet och därtill kopplade stöd och kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet; Skogsstyrelsen ansvarar för landskapsvård på skogsmark genom rådgivning och bidrag, bland annat i skogliga biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.  Länsstyrelserna administrerar det statliga arbetet med landskapsvård på länsnivå, förutom på skogsmark. Många kommuner bedriver ett aktivt arbete med landskapsvård i sina natur- och kulturreservat samt i parker och andra kommunala grönområden.

Merparten av den praktiska landskapsvården i Sverige utförs av privata markägare, jordbrukare och entreprenörer. Vissa entreprenörer har specialiserat sig på exempelvis trädvård, landskapsvård i parker och offentliga miljöer eller större restaurerings- och röjningsuppdrag. Västkuststiftelsen, Upplandsstiftelsen och Skärgårdsstiftelsen är exempel på stiftelser som bedriver praktisk landskapsvård i större skala. Nordiska kulturlandskapsförbundet, Hembygdsförbundet, Naturskyddsföreningen och WWF är exempel på ideella organisationer som ägnar sig åt olika aspekter av landskapsvård.

Flera universitet, bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet, tar fram ny kunskap om landskapsvård och utbildar studenter inom ämnet.

Styrmedel

För att uppmuntra, stimulera och till viss del styra inriktningen av landskapsvårdsinsatser har regeringen via olika statliga myndigheter utformat olika typer av ekonomiska styrmedel, det vill säga bidrag, stöd och ersättningar. De ekonomiskt viktigaste av dessa styrmedel är miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet som administreras av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Andra exempel på stöd och ersättningar som kan användas för landskapsvårdande insatser är Riksantikvarieämbetets kulturmiljövårdsanslag, Naturvårdsverkets anslag till skötsel av värdefull natur och LIFE-projekt samt Skogsstyrelsens stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen. Även ett antal icke statliga organisationer erbjuder olika typer av stöd i projektform.

Utöver dessa ekonomiska styrmedel för landskapsvårdandande insatser finns olika juridiska styrmedel för att skydda och bevara miljöer där landskapsvård bedrivs, bland annat lagstiftning kring natur- och kulturreservat och andra områdesskydd och det generella biotopskyddet för alléer, odlingsrösen, med mera.

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017