Enskilda landskap

Som ett komplement till Sveriges runinskrifter ges här ett urval av litteratur, som dels omfattar lokala översikter, dels artiklar rörande senare fynd och vissa nytolkningar. För de landskap som ännu inte är publicerade i korpusverket är dessa något fylligare.

Blekinge

Bohuslän

  • Johansson, K. G., Johansson, M. & Rogström, L. 1994. De bohuslänska runinskrifterna, Bohuslän 16. S. 67–94.
  • Rogström, L. 2008. De bohuslänska runorna. En snabbkurs i runologi, i: Auður Magnúsdóttir (red.) ”Vi ska alla vara välkomna!” Nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson. Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning. S. 231–242.

Dalarna

  • Gustavson, H. 2004. Nytidsrunor. En ny syn på dalrunorna, i: Vår språkliga spännvidd. S. 63–72,
  • Gustavson, H. & Hallonquist, S-G. 1985. Runor i Dalarna. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
  • Gustavson, H. & Hallonquist, S-G. 1994. Dalrunorna. En vidareutveckling av de medeltida runorna?, i: S. Benneth et al. (red.) Runmärkt. från brev till klotter. Stockholm: Carlssons. S. 157–176.
  • Källström, M. 1993. En försvunnen runsten från By i Dalarna, i: Fornvännen 89. S. 173–175.
  • Källström, M. 2013. Kring dalrunorna: det 26:e internationella fältrunologmötet i Mora, 3-6 oktober 2013, i: Fornvännen 108. S. 282–284.

Dalsland

  • Wiktorsson, P-A. & Odelman, E. 1996. Dalsländska runinskrifter, i: Dalslands diplomatarium. Åmål: Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund. S. 396–399.

Gotland

  • Gustavson, H. 2012. Från Martebo till S:t Hans i Visby. Runinskrifter på gotländska bildstenar, i: M. Herlin Karnell (red.) Gotlands bildstenar. Järnålderns gåtfulla budbärare, Gotländskt arkiv 84. S. 107–114
  • Källström, M. 2012. Gotländska bildstenar som källor för runologi och nordiska språk, i: M. Herlin Karnell (red.) Gotlands bildstenar. Järnålderns gåtfulla budbärare, Gotländskt arkiv 84. S. 119–128
  • Snædal, Th. 2002. Medan världen vakar. Studier i de gotländska runinskrifternas språk och kronologi. Runrön 16. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
  • Snædal, Th. 2004. Ailikns vagn och Odens kämpar, i: Gotland vikingaön, Gotländskt arkiv 2004. S. 57–64.
  • Snædal, Th. 2004. Ingen gute hette Sven. Om personnamn i vikingatidens runinskrifter, i: Gotland vikingaön, Gotländskt arkiv 76. S. 33–39.
  • Snædal, Th. 2010. ”Lång som en töm och bred som ett ok…” Om my(s)tiska runinskrifter på Gotland, i: Gotländskt arkiv 82. S. 111–119.
  • Snædal, Th. 2016. Om de gotländska runorna, i: Gusem 7. S. 49–106. NY!

Gästrikland

Halland

  • Sikström, T. 1985. Hallands runstenar, i: Halland 68. S. 39–51.

Hälsingland

  • Brink, S. 1996. Forsaringen. Nordens äldsta lagbud, i: Roesdahl, E. &  Meulengracht Sørensen, P. (red.) Beretning fra femtende tværfaglige vikingesymposium. Højbjerg: Hikuin. S. 27–55.
  • Källström, M. 2010. Ett par norrländska namnproblem: nom. þrusun (Hs 12) och nom. aunhar (M 8), i: Studia anthroponymica Scandinavica 28. S. 5–26.
  • Källström, M. 2011. Brottet på Forsaringen. Ett tolkningsförslag, i: Hälsingerunor. S. 38–47.
  • Källström, M. 2012. Den gäckande runstenen i Ljusdal, i: Hälsingerunor. S. 62–71.
  • Nyström, J.-O. 2015. Tusenårstexterna. Malstastenen och Hälsinglands runinskrifter. Hudiksvall.
  • Peterson, L. 1994. The graphemic system of the staveless runes, i: Knirk, J. E. (red.) Proceedings of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions : Grindaheim, Norway, 8-12 August 1990. Runrön 9. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. S. 223–252.
  • Peterson, L. 2012. ”En brisi vas lina sunn, en lini var unaR sunn… En þa barlaf …” Etymologiska studier över fyra personnamn på Malsta- och Sunnåstenarna i Hälsingland. Runica et mediævalia, Opuscula 15. Stockholm: Sällskapet Runica et mediævalia.
  • Åhlén, M. 1994. Runinskrifter i Hälsingland, i: S. Brink (red.) Hälsinglands bebyggelse före 1600, Bebyggelsehistorisk tidskrift 27. S. 33–49.

Härjedalen

  • Peterson, L. 2006. Runorna på Överhögdalsbonaden I a. En snärjig historia med ett förslag till tolkning, i: Namn och runor. Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Uppsala: Uppsala universitet. S. 147–162.

Jämtland

  • Williams, H. 1996. Runjämtskan på Frösöstenen och Östmans bro, i: Jämtlands kristnande. Projektet Sveriges kristnande 4. Uppsala: Lunne böcker. S. 45–63
  • Åhlén, M. 1988. Frösöstenen. Sevärdheter i Jämtland-Härjedalen. Östersund: Jämtlands läns museum.

Lappland

  • Snædal, Th., Stoklund, M. & Åhlén, M. 1988. Runfynd 1987, i: Fornvännen 83. S. 234–250 [om fyndet från Älgsjö by, se s. 245 ff.].

Medelpad

  • Hellbom, A. 1979. Medelpads runstenar. Sundsvall: Sundsvalls museum.
  • Källström, M. 2010. Ett par norrländska namnproblem: nom. þrusun (Hs 12) och nom. aunhar (M 8), i: Studia anthroponymica Scandinavica 28. S. 5–26.
  • Källström, M. 2010. Runorna norr om Ödmården. Om vikingatida skrifttraditioner och missionsbiskopen som blev norrlänning, i: Arkeologi i norr 12. S. 109–131. [Artikeln handlar även om runinskrifter i Hälsingland och Jämtland.]
  • Åhlén, M. 2006. En nordlig Ingvarssten? Den lilla runstenen vid Attmars kyrka, i: Namn och runor. Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006. Namn och samhälle 17. Uppsala: Uppsala universitet. S. 283–288.

Norrbotten

  • Jansson, S. B. F. 1982. Äreminne över en ung man som samlade ägg, i: Historiebok. Ur min framfart. Stockholm: Norstedts. S. 166–194.
  • Schück, H. 1933. Torneåstenen, i Fornvännen 28. S. 257–262.
  • Tobé, E. 1999. Maupertuis’ ”Berättelse om en färd till det inre av Lappland för att finna ett gammalt minnesmärke”, i Oknytt 1999, nr 1-4. S. 3–46.

Närke

  • Gustavson, H. 1981. Ave Maria och Hin håles latin i Örebro, i: Från bergslag och bondebygd 35. S. 45–55.
  • Williams, H. 2007. Runstenen vid Stora Mellösa kyrka i Närke (Nä 12), i: J. Hagberg  (red.) Språk och lag. En vänskrift till Per-Axel Wiktorsson på 70-årsdagen 16 mars 2007. Skara: Skara stiftshistoriska sällskap. S. 11–20.

Skåne

  • Enoksen, L. M. 1999. Skånska runstenar. Lund: Historiska media.
  • Snædal, Th. 1985. ”Han flydde inte vid Uppsala …”. Slaget på Fyrisvallarna och några skånska runstenar, i: Ale 1985:2. S. 13–23.

Småland

  • Agertz, J. & Varenius, L. (red.) 2002. Om runstenar i Jönköpings län, Småländska kulturbilder 2002. Jönköping: Jönköpings läns museum.
  • Axelson, J. 1997. Två runristade föremål: ett remändebeslag och en benflöjt funna 1991, i: Det nära förflutna, Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund och Stiftelsen Jönköpings läns museum 67. S. 150–155.
  • Stille, P. & Hansson, M. (red.) 2008. Runor i Kronobergs län, Kronobergsboken 2008. Växjö: Smålands museum.

Södermanland

  • Källström, M. 2009. Från Berga till Göksten, i: K. Cassel (red.) Hugget i sten för evigheten. Nyköping: Sörmlands museum. S. 37–55.
  • Källström, M. 2014. Runor och rena hebreiskan, i: L. Norberg (red.) Ett aros blir en köping – arkeologi i Åkroken och Nyköping. Nyköping: Sörmlands museum. S. 36–45.
  • Larsson, M. G. 2000. Sveahövdingens budskap. En forntidsgåta genom sekler. Stockholm: Atlantis.
  • Snædal, Th. 1990. Från Järnatullen till Gårdarike. En bok om Södertäljetraktens runinskrifter. Täljebygden 1990-91. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska förening.
  • Snædal, Th. & Wachtmeister, I. 1984. Runstenar i Södermanland. Sörmländska handlingar 40. Nyköping: Södermanlands museum.

Uppland

Värmland

Västergötland

Västmanland

Öland

  • Kitzler Åhfeldt, L. 2009. The rune stone fragments at Köpingsvik, Öland, i: E. Regner et al. (red.) From Ephesos to Dalecarlia. Reflections on body, space and time in medieval and early modern Europe. S. 83-100
  • Owe, J. 2002. Runfynden vid Köpings kyrka. Bro.

Östergötland

  • Fridell, S. & Veturliði Óskarsson 2012. Till tolkningen av Oklundainskriften. Saga och sed 2011. S. 137–150
  • Gustavson, H. 1991. Rökstenen. Svenska kulturminnen 23. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
  • Gustavson, H. 2001. Rök, i: Reallexikon der Germanischen Altertumskunde 25. Berlin: de Gruyter. S. 62–72.
  • Gustavson, H. 2003. Oklundainskriften sjuttio år efteråt…, i: Heizmann, W. & Nahl, A. van (red.) 2003. Runica – Germanica – Mediaevalia. Berlin: de Gruyter. S. 186-198
  • Källström, M. 2010. ”… men jag fulländade den”? – till tolkningen av ett dunkelt parti på runstenen Ög 66 vid Bjälbo kyrka, i: Arkiv för nordisk filologi 125. S. 51–66.
  • Ljung, C. 2010. Vreta klosters tidigkristna gravmonument i ett östgötskt perspektiv, i: G. Tagesson (red.) Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Stockholm: Statens historiska museum. S. 49–79.