Vanliga frågor om införsel av kulturföremål

Här får du svar på några vanliga frågor om importförbudet av illegalt utförda kulturföremål från länder utanför EU och hur du ska göra för att föra in kulturföremål legalt.

Förbudet, som gäller från den 28 december 2020, innebär bland annat att importören måste förvissa sig om att kulturföremålet är lagligen utfört från dess ursprungsland eller landet där det upptäcktes. Förbudet gäller om kulturföremålet förs in i Sverige eller annat EU-land, från länder utanför EU (så kallade tredjeländer).

Vad behövs för att importera kulturföremål till Sverige från tredjeländer?

När systemet med importlicenser har tagits i drift kommer den lagliga utförseln att behöva styrkas av importören med hjälp av handlingar och uppgifter som bevisar att kulturföremålet är exporterat i enlighet med gällande lagar och författningar. Detta gäller dock bara för den som avser att importera arkeologiska fynd eller delar från konstnärliga eller historiska monument eller fornlämningar som tagits sönder.

Vilka motiv har EU till att införa de här reglerna?

Det finns flera motiv bakom den här lagstiftningen, men de kan delas upp i två huvudskäl.

  • Skydda det globala kulturarvet.
    Plundring och annan förstörelse av kulturarvet har ökat till följd av krig och väpnade konflikter runt om i världen. Plundringen leder till sönderfallande av kulturer, påtvingad kulturell likriktning och ett stort mänskligt lidande. EU-kommissionen poängterar att så länge det går att bedriva lukrativ handel med olagligt utgrävda eller stulna föremål och därigenom göra ekonomiska vinster utan påtagliga risker så kommer denna kulturarvsförstörelse att fortsätta.
  • Förhindra organiserad brottslighet och förhindra att den illegala handeln får fäste på den inre marknaden.
    Den illegala handeln med kulturföremål är i hög grad en del av den internationella organiserade brottsligheten. Föremålen försvinner in i intrikata system med förfalskade intyg och smugglas över nationsgränser och riskerar så småningom att dyka upp i konst- och antikhandeln och på auktionshus. Föremålets ekonomiska värde mångfaldigas på vägen från ursprungsplats till försäljning. Internationellt har det under de senaste åren dessutom uppmärksammats att handel med kulturföremål kan vara en inkomstkälla för finansiering av terrorism.

Vilka aktörer omfattas av de här reglerna?

Alla typer av aktörer omfattas, det vill säga privatpersoner, museer oberoende av huvudmannaskap, konst- och antikhandlare, auktionshus, näthandlare och turister.

Vad gäller för museer i fråga om tillfällig införsel av kulturföremål för utställningsändamål?

EU-kommissionen anger i förordningen att det finns skäl att undanta tillfällig införsel av föremål för utställning från kravet på uppvisande av importlicens eller importörsförklaring. Detsamma gäller om föremål tas in till EU för att till exempel konserveras, restaureras eller användas i vetenskaplig verksamhet.

De specifika bestämmelserna och villkoren kring dessa undantag kommer att fastställas i den ovannämnda genomförandeförordningen som ännu inte är antagen.

Vilka föremål är förbjudna att föra in till EU under förordningens förutsättningar?

Förordningens förteckning över vilka kulturföremål som omfattas av bestämmelserna om införselförbud vid olaglig export grundar sig i den definition av kulturegendom som följer av de två viktigaste internationella konventionerna som rör kulturföremål, det vill säga:

  • Unescos konvention från 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom
  • 1995 års Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.

Här hittar du förteckningen över föremålskategorier som omfattas av EU-förordningens införselförbud.