Vinsten med länkade öppna data
Vad innebär länkade öppna data i arbetet på ett museum? Vad är vinsten av att länka ihop data? Det var frågor som ställdes i vårens andra ”Digitala samtal” i Riksantikvarieämbetets webbinarieserie om digitalt kulturarv.
Maria Carlsson, Riksantikvarieämbetet, Magnus Johansson, Världskulturmuseerna och Pernilla Karlsson från Göteborgs stadsmuseum försökte reda ut begreppen tillsammans med moderator Lisa Berg.
– Nu ska vi prata om något som är klurigt för många av oss humanister som kanske inte är supertekniska. Vad betyder egentligen länkade öppna data? inledde Lisa Berg, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet, och vände sig till sin kollega Maria Carlsson som arbetar med K-samsök.
K-samsök är en tjänst som tillgängliggör kulturarvsdata från svenska museer och tillåter att användaren skapar egna länkar och samarbetar kring länkade data.
– Det första man ska ha klart för sig är att det inte handlar om data och metadata för oss människor, utan om att det ska vara läsbart för maskiner. Datorer kan som bekant bearbeta en väldigt stor mängd data från olika ställen oerhört snabbt. Länkade öppna data innebär att vi ska ordna förutsättningarna för att datorerna effektivt ska kunna hjälpa oss med informationssökning, svarar Maria Carlsson.
Fri och tillgänglig data en förutsättning
För att det ska vara möjligt behöver datorerna kunna nå data. Data ska kunna flöda fritt och finnas tillgängligt för vem som helst att ta del av och återanvända.
– För att datorerna även ska kunna förstå våra kulturarvsdata behövs det tre olika komponenter. För det första behöver de kunna hitta data, som måste ha ett unikt ID som man kan nå på webben, en så kallad PID, berättar Maria Carlsson.
Denna PID (persistent identifier) används för att entydigt identifiera en resurs, till exempel objekt och personer, på ett sätt som är beständigt över tid och därmed undvika sammanblandning av olika resurser som annars skulle kunna förväxlas.
– För det andra ska data vara på ett språk som datorer förstår, Resource Description Framework (RDF). För det tredje behöver vi skapa länkar mellan olika delar, säger Maria.
Vertikala och horisontella länkar
Maria förklarar att det finns två olika typer av länkar. I de vertikala länkarna beskriver man tydligt vad man menar, till exempel att det gäller romanen Röda rummet och inte tv-serien eller antikvariatet med samma namn.
– De här länkarna skapar vi genom att hänvisa till resurser som finns, de som brukar kallas för vokabulär eller auktoriteter.
I de horisontella länkarna visas hur saker och ting hänger ihop, det vill säga att Röda rummet är skriven av August Strindberg, där ”skriven av” är länken som sammankopplar boken med författaren.
–Genom att länka ihop data på det här sättet kan vi få svar på komplexa frågor från många olika källor som skulle ta enormt mycket tid i anspråk att ta reda på för en människa, men som datorn blixtsnabbt kan hjälpa oss att besvara, säger Maria.
Hur funkar det i praktiken?
Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator på Världskulturmuseerna, berättade om hur det kan se ut i praktiken och visade bland annat olika relationstyper, det vill säga typer av länkar mellan objekt, som K-samsök använder.
– När man till exempel gör ett inlägg på sociala medier om ett föremål som ska bli länkad öppen data, måste man definiera vad det är för relation mellan inlägget och det specifika objektet, och det finns många att välja på. Den allmänna relationen som man kan använda är defaultvärdet ”isRelatedTo”, säger Magnus.
– K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan kulturinstitutionernas databaser. Om samma föremål eller person finns i flera databaser kan de slås ihop genom relationen ”sameAs” och på så vis komplettera och berika varandra, fortsätter Magnus.
Pernilla Karlsson, bibliotekarie på Göteborgs stadsmuseum, har främst jobbat med länkade öppna data om personer med relationer till andra namnposter och objekt i samlingarna.
– Mycket av mitt arbete handlar om att lägga in länkar från andra webbtjänster och dels länka direkt till andra namnregister, men också till Libris eller liknande aktivitetskällor. På så sätt kan vi få mer data kopplat till museets eget system. En bonus om du skickar namnlistor till K-samsök är att du kan få fler bilder och intressanta data i din post, framhåller Pernilla.
Höj kvaliteten och spara tid
– Genom att arbeta med länkade öppna data kan vi höja kvaliteten på våra egna data och samtidigt spara tid. Den största fördelen med att länka data om kulturarvet och publicera dem öppet är att de blir sökbara och möjliggör avancerade sökfrågor, summerar Maria Carlsson.
När du vill veta mer
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.